Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polisen får kritik för hantering av vardagsbrott

Hundratusentals stölder, inbrott och skadegörelser anmäls varje år, bara en bråkdel klaras upp.

Hela poliskåren får just nu kritik för bristfälligt arbete med vardagsbrott.

Är poliserna lata eller ointresserade, eller för få och dåligt organiserade?

Annons

Det anmäls omkring 1,5 miljoner brott i Sverige varje år. En stor del av dessa är så kallade vardagsbrott, eller mängdbrott som de även kallas. Det kan vara till exempel cykelstölder, villainbrott, ofredanden eller krossade bilrutor, brott som var och varannan person råkar ut för någon gång.

Just nu rasar en debatt om polisens bristfälliga arbete när det gäller vardagsbrotten. Polisen får svidande kritik för att försvinnande få av dessa brott klaras upp, och väldigt många skrivs av utan någon som helst åtgärd.

En genomgång av statistik från Brottsförebyggande rådet för första halvåret 2011 i Gävleborgs län visar att få vardagsbrott klaras upp. Till exempel anmäldes 754 cykelstölder, 1 procent av dessa klarades upp. När det gäller inbrott i bostad eller fritidshus anmäldes 412 stycken. 4 procent, alltså ungefär 17, löstes.

Daniel Mathsson, tillförordnad biträdande operativ chef för Gävleborgspolisen, har följt med i den pågående debatten.

- Kritiken riktas mot alla 21 myndigheter samtidigt. Vi tar givetvis till oss av den, det är naturligtvis inte bra.

Daniel Mathsson säger att det pågår olika projekt som syftar till att förbättra just arbetet med vardagsbrotten, ett konkret exempel är att man stärker upp med lokala brottsplatsundersökare.

- Vi ska ta tillvara den nya krimtekniken för att klara upp fler mängdbrott. Till exempel ligger vi i Gävleborg bland de bästa i landet när det gäller att ta DNA för att klara upp brott.

Internt håller man på att se över hela utredningsprocessen för att se hur man kan få arbetet att gå snabbare, berättar Daniel Mathsson.

- Vi tittar på hela processen, från att ett ärende kommer in till att det hamnar hos åklagare. Finns det några flaskhalsar?

Vardagsbrott drabbar många, och Daniel Mathsson säger att det är otroligt viktigt att man känner förtroende för polisen och blir bra bemött.

Ett problem är att polisen är för dålig på att berätta för anmälaren varför man gör, eller inte gör, olika saker.

- Det är ett stort problem. Vi måste bli bättre på att återkoppla och tala om för brottsoffer varför det blir som det blir. Och där finns en stor pedagogisk utmaning, säger Daniel Mathsson.

Resursfrågan kommer ofta på tal när det pratas om polisens arbete. Daniel Mathsson vill inte skylla på någon resursbrist, utan säger att man har de resurser man har och nyttjar dessa så bra det går. Han säger dock att satsningen på att det ska finnas 20 000 poliser i landet inte spillde över fullt så mycket på Gävleborgs län. Nettotillskottet blev lågt, många gick i pension medan det inte kom så många nya.

Finns det någon risk för att vardagsbrott får lägre status och att man därför låter bli att utreda ordentligt?

- Förhoppningsvis är det inte så, säger Daniel Mathsson.

Han förklarar att polisen ofta har en prioriteringsordning där grova brott måste utredas först, men att cykelstölder, skadegörelser och inbrott ändå inte ska sopas under mattan.

- Finns det förutsättningar att klara upp ett brott så ska man jobba med det. Det är inte tu tal om det.

Enligt siffror och statistik är Gävleborgs län fjärde säkrast i landet. När det gäller inbrott är risken för att drabbas här tredje lägst i landet. Daniel Mathsson säger att bland annat ungdomsbrottsligheten minskat, liksom våld i offentlig miljö.

- Det känns som att vi ligger rätt. Men vi slår oss inte till ro med det. Vi driver ett väldigt aktivt utvecklingsarbete både nationellt och lokalt för att bli bättre.

Mer läsning

Annons