Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pengarna räcker inte

/
  • Allt fler uppkopplade och allt större nät är målet för samtliga kommuner i Hälsingland.

En djupdykning bland kommunernas bredbandsstrategier visar på olikheter men också på kopierade formuleringar.

Annons

Pengarna räcker inte.

Det är ett konstaterande som finns i alla bredbandsstrategier hos Hälsinglands kommuner. Bristen på pengar pekas ut som det största hindret för att bygga ut bredbandsnätet och är ett återkommande problem enligt tjänstemän och politiker. I dokumenten konstateras kallt att ett antal småorter troligtvis inte kommer att kunna få någon anslutning till ett väl fungerande bredband före år 2020.

Det årtalet återkommer som ett målsnöre i alla hälsingekommuners strategier och grundar sig på regeringens mål att nio av tio hushåll ska ha snabbt bredband då. Målet är svårast att nå för kommuner med stora avstånd och liten befolkning.

De flesta av Hälsinglands kommuner har i sina bredbandsstrategier slagit fast visionen att ha ett bredband i världsklass för alla sina invånare år 2020. Konkret betyder det ett bredband med en överföringshastighet på minst 100 Megabit i sekunden.

Undantagen är Nordanstig och Ovanåker. I Ovanåkers kommuns vision talas i stället om att stimulera en fortsatt bredbandsutbyggnad och i Nordanstigs om att ha bredband med hög kvalitet och tillgänglighet.

Till skillnad från visionerna är målen mätbara i Ovanåker och Nordanstig: 95 procent av företagen och 90 procent av hushållen ska ha bredband i världsklass år 2020. I Bollnäs har man satt 90 procent för både hushåll och företag.

Hudiksvalls, Ljusdals och Söderhamns bredbandsstrategier saknar konkreta mål. I stället innehåller de ett allmänt resonemang om kommunernas roll på bredbandmarknaden. Orden i dokumenten är identiska hos dessa tre kommuner. Uppenbarligen har de som skrivit kommunernas bredbandsstrategier ägnat sig mycket åt att klippa och klistra in formuleringar från andra dokument.

Hur mycket pengar kommunerna satsar, skiljer sig åt. Nordanstig har angett 1,5, Ljusdal 2,5 miljoner årligen, Söderhamn 5 miljoner, Hudiksvalls 6 miljoner.

– Vi försöker växla upp de pengarna så mycket det går med bidrag från Jordbruksverket och EU, säger Bia Larsson vid Fiberstaden i Hudiksvall.

Och det är så det fungerar: kommunala pengar plus EU-medel ger dubbla effekten.

I Bollnäs sköter det kommunala bolaget Bollnäs energi utbyggnaden och här satsas totalt 15 miljoner kronor om året.

– Det har varit inriktningen de senaste tre åren och det kommer att fortsätta åtminstone tre år framåt, säger stadsnätschef Anders Lantz och tillägger att utbyggnaden kommer att fortsätta även på ännu längre sikt efter att täckningen nått 90 procent.

– Det kan krävas 70–80 miljoner kronor till innan vi är så nära 100 procent som möjligt.

I dag ligger täckningen på mellan 60 och 70 procent och enligt Anders Lantz kommer de sista 25 procenten av bredbandsutbyggnaden att kosta lika mycket som utbyggnaden totalt kostat fram till dess.

Ovanåker satsar årligen mellan 7 och 8 miljoner genom det kommunala bolaget Helsinge Net Ovanåker AB.

Se också:

Pengarna räcker inte.

Lindefallet lyser på bredbandskartan.

Alla ägare vill få större nät.

Dålig uppkoppling kan ge nytt klassamhälle.

Så tycker vi om våra bredband.

Kör med Robin Hoodmetoder.

Glössbo tidigt med fiber.

"Ibland kan vi ta emot sms".

Sju master inom en mil – ingen täckning.

Mer läsning

Annons