Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nedläggning av sjukhus får stöd

Landstingsdirektörens strategiska plan får odelat stöd på riksplanet.
Färre antal akutsjukhus har gett bättre vård och utvecklingen måste fortsätta i samma riktning, säger den rapport som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade under måndagen.

Annons

En smalare spets och en bredare bas med mer utbyggd närvård, var grundtankarna i den strategiska plan som landstingsdirektören presenterade i slutet av april.

Förslagen väckte genast massivt motstånd både bland befolkning och vårdpersonal i Hälsingland.

Under den ekonomiska krisen på 90-talet lades många akutsjukhus ner, men det ledde inte till försämringar för vården, konstaterar den färska SKL-rapporten.

Tvärtom låg det helt i linje med de förändrade behov som den medicinska utvecklingen inneburit.

Utvecklingen har under 2000-talet fortsatt mot färre akutsjukhus och sjukhus som är mer specialiserade. Förändringarna har emellertid inte varit lika omvälvande som under 90-talet.

För tiden framåt konstaterar rapporten:

"Med tanke på de restriktioner som finanskrisen innebär och den samtidiga utmaningen för landstingen att möta ökade vårdbehov från en allt äldre befolkning med förbättrade resultat är det viktigt att strukturförändringen fortsätter. Det kan handla om ytterligare koncentration av akut sjukvård och att differentieringen mellan olika sjukhus går längre. Dessutom krävs att primärvården utvecklas, liksom samarbetet med kommunerna."

I en sammanställning konstateras att sjukhusens uppgifter förändras runt om i hela landet just nu, men det går fortare på vissa håll. I Skåne och Västra Götaland har förändringarna gått snabbast.

Västerbacken i Söderhamn lyfts fram i den nationella rapporten som ett gott exempel på att landstinget och kommunen kan samarbeta krig vården av de äldre.

Mer läsning

Annons