Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lindefallet lyser på bredbandskartan

/
  • Spruthuset är en liten byggnad där alla nyheter sätts upp på söderväggen. Gun Persson berättar att de hade brännbollsturnering under midsommarhelgen.
  • Gun Persson är ordförande i Linde livs ekonomiska förening och Birgitta Holmkvist från Enånger är anställd i byns affär.

Målet för riket är att ha 95 procents bredbandstäckning år 2020. Det hade Lindefallet redan för elva år sedan.

Annons

I dag har alla som vill möjlighet att koppla upp sig på optisk fiber i Lindefallet och det är ingen tillfällighet. Det finns ett driv hos befolkningen som bland annat märks i påståendet att det finns tre sorters Lindefallsbor: De som bor i Lindefallet, de som har bott i Lindefallet och de som önskar att de bodde i Lindefallet.

Gun Persson, är född och uppvuxen på orten. Med det följer också en rad uppdrag. I dag är hon kassör i den förening som har hand om affären och hon är ordförande i hembygdsföreningen.

Hon berättar historien om när byborna i Lindefallet, som då hette Bölan, ordnade telefoni till orten. Med Träindustribolaget Forsman & Hägg bakom sig, skrev de till Kungliga Telegrafverket och begärde att få en växel ansluten till telefonnätet.

De fick svaret att de inte var prioriterade och att de hade för få abonnenter. Tre år senare, 1920, skriver byborna på nytt till Kungliga Telegrafverket att man har det begärda antalet abonnenter, en lokal för växeln, bemanning, och inom kort alla ledningar på plats. Man erbjöd sig också att stå för kostnaderna. Samma år anslöts byn till telefonnätet.

– Lite så var det också när bredbandet kom in. Alla ställde upp solidariskt och betalade lika mycket var. Då var det främst att bredbandet skulle till företagen, berättar Gun Persson.

Tack vare fiberkabeln kunde företagare nu bo kvar i byn samtidigt som attraktionskraften höjdes.

Vi talar om drivkraften.

– Jag tror att vi har det med modersmjölken, funderar Gun Persson.

Ett par kvinnor dyker upp och vattnar blommor i en stor tunna, medan vi sitter och pratar i solen utanför byns affär.

– Vi har fått tjata till oss blommor från kommunen och nu har vi ett vattningsschema och ansvarar för skötseln en vecka i stöten, upplyser Gun Persson.

Och det är typiskt Lindefallet. Bastun har städschema och sportklubben sköter ishallen som byborna själva ordnat. Klubben sköter också gräsklippningen på allmänna ytor med hjälp av sommarjobbare. Det finns många eldsjälar och många föreningar i den lilla byn.

Liksom de flesta byar i Norrland har Lindefallet haft glansdagar med många fler invånare. I mitten på 1990-talet var man nere på 200 personer. Sedan hände något, och i dag bor 220 personer i byn. Utvecklingen går inte längre åt fel håll.

– Vi kände att nu måste vi göra något, förklarar Gun Persson.

Avfolkningen hade gjort att byns affär skulle bommas igen, men det ville inte byborna gå med på.

Då bildades den ekonomiska förening som i dag sköter affären. En affär som knappast kommer att bli lönsam.

– De som handlar där bor inom ett ganska avgränsat område och det är svårt att locka hit många för att handla. Att driva handel på 200 kunder är inte ekonomiskt bärkraftigt, säger Gun Persson.

Men med mycket gratisarbete har den ändå levt vidare i 20 år och den kan ståta med en egen charkdisk och en anställd.

– Vi vill att byn ska finnas kvar och då gäller det att ha kvar det mesta. Vi kämpar med näbbar och klor för att ha kvar vår butik. Det är viktigt att ha kvar vissa funktioner fast det inte går runt. Det är viktigt att det finns.

Just nu upplever byn en generationsväxling som kan bli svår.

– De yngre förstår inte att affären är hotad hela tiden, så där har vi lite jobb att göra nu.

Nu finns planer på att butiken ska bli en servicepunkt och då kan den få ett välkommet statligt stöd.

Ungefär samtidigt som butiken räddades försågs Lindegården, som förr var skola, med handikappanpassning och fick ett riktigt kök för att kunna bli en fungerande samlingslokal.

– Den använder vi till fester, dopkalas, bröllop och föreningsmöten.

Där ligger lite symboliskt också noden, knutpunkten för bredbandsnätet.

– Det hölls mycket datakurser där förut, och nu har ungdomarna LAN där ett par gånger om året och så kommer det många ungdomar hit, inte bara från byn.

Gun Persson berättar att bredbandet är en av många anledningar att unga familjer flyttar hit.

– Om det inte fanns skulle de inte ha flyttat hit, men den största anledningen är att det finns en framtidstro här.

Se också:

Pengarna räcker inte.

Alla ägare vill få större nät.

Dålig uppkoppling kan ge nytt klassamhälle.

Så tycker vi om våra bredband.

Kör med Robin Hoodmetoder.

Glössbo tidigt med fiber.

"Ibland kan vi ta emot sms".

Sju master inom en mil – ingen täckning.

Mer läsning

Annons