Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Landstinget är mycket toppstyrt"

Enligt facken finns det ett tjänstemannastyre i landstinget. Det innebär att medlemmarna allt mindre får vara med och påverka besluten. Något som förbunden menar får konsekvenser för både patienter och personalförsörjning.

– Landstinget är mycket toppstyrt, säger Magnus Hjelm, ordförande för Gästrike-Hälsinge Läkareförening.

Annons

Under den senaste tiden har tidningen skrivit om tjänstemannastyret i Gävleborg. Enligt Magnus Hjelm drabbar den ledningsstrukturen kompetensförsörjningen. Läkare flyr landstinget när det blir allt för lågt i tak och ersätts av dyra och flyktiga hyrläkare.

– Tjänstemännen verkar tro att doktorer kan bytas ut mot varandra hur som helst, men så fungerar det inte. De gamla trogna läkarna som bär upp verksamheterna försvinner härifrån och byts ofta ut mot stafettläkare som tjänar betydligt mera, men ofta kan mindre, säger Magnus Hjelm.

Läkarföreningen tycker inte att landstinget alltid är rättvis mot sina trotjänare. Ett exempel är bonussystemet som ger läkare från andra län uppemot en halv miljon kronor extra när de jobbar i Gävleborg.

– De trofasta läkarna behandlas väldigt styvmoderligt. De har ett mycket litet utrymme att förhandla om sin lön och sina arbetsförhållanden, säger han.

Utvecklingen mot att ge tjänstemännen mer makt är inget som utmärker Gävleborg, menar han, men den har gått längre än i andra landsting.

– I Gävleborg är den här attityden tuffare och samverkan fungerar dåligt när det gäller de stora tunga besluten, säger Magnus Hjelm.

Han nämner striden kring sommarens tillfälliga flytt av rehabiliteringsmedicinska vården i Sandviken till geriatriska avdelningen i Gävle som ett exempel på det.

Gefle Dagblad och Arbetarbladet berättade i april om flytten. Det slutade i en tvisteförhandling där landstinget fick betala skadestånd på sammanlagt 225 000 kronor till fyra fackförbund. Skälet till flytten var att den skulle spara en miljon kronor, men det innebar också vårdplatserna under en tid blev färre. Personalen fick inte veta någon om beslutet förrän det var fattat och kunde först då flagga för att patienternas vård äventyrades.

Irene Strandqvist är vice ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg. Hon berättar att medlemmarna upplever att ledningen inte lyssnar på dem.

– De känner att det de tycker inte spelar någon roll för att alla beslut ändå tas någon annanstans, säger hon.

Förbundet tycker att politikerna har låtit tjänstemännen ta över.

– Det vi upplever är att det politiska ansvaret blir otydligt, att det är tjänstemännen som får stå för besluten. Det här är något som successivt har vuxit fram under de senaste åren, sedan divisionaliseringen, säger Irene Strandqvist.

För Vårdförbundet innebär det att de inte får veta vilka beslut som är på gång förrän landstingsledningen redan tagit dem.

– Vi är inte bara en fackförening utan också ett yrkesförbund och vår kompetens är värd att lyssna till när beslut fattas. Förr var vi mycket oftare med tidigt i beslutsprocessen och fick tycka till, nu får vi bara veta att ett beslut har tagits och sedan bjuds vi in för att diskutera hur det ska genomföras, säger hon.

Att ledningens arbetssätt har förändrats gör att förbundet begär fler överläggningar än tidigare.

– Det var en av de sista åtgärderna vi gjorde förut. Får vi nu höra att något är på gång kan vi begära en överläggning för att få veta vilket beslut som ska tas, säger Irene Strandqvist.

Mer läsning

Annons