Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kör med Robin Hood-metoder

Regeringens bredbandsvision sätter kommunerna i knipa. Bidragen räcker inte på långa vägar för bredbandsutbyggnaden.
– Det är en piss i Mississippi, säger stadsnätschefen Anders Lantz.

Annons

Sveriges bredbandsstrategi togs fram 2009 och går att sammanfatta med "Sverige ska ha bredband i världsklass".

Ett konkret delmål är att 90 procent av alla hushåll och företag i landet ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

Det var dåvarande regeringen som slog fast målet, ansvaret att nå det delades mellan stat, marknad och kommun.

I praktiken är det landets kommuner som fått ta över det största ansvaret – eftersom få kommersiella aktörer vill bygga på små orter.

– Det är en lite naiv målsättning från början, med tanke på hur de mannat upp och styrt. De har de facto lämnat över ansvaret på marknaden och kommunerna, säger Anders Lantz, stadsnätschef hos Bollnäs Energi, som ansvarar för fiberutbyggnaden i Bollnäs.

Ljusnets, det kommunalägda bolaget som gräver fiber i Ljusdal, vd Per Eriksson är av liknande åsikt.

– Staten har egentligen dumpat ansvaret på medborgarna. Det är deras uppgift att bilda ekonomiska föreningar i byarna och dra in fiber. Men vi känner att vi inte kan sitta passiva och vänta på att eldsjälarna ska dra det tunga lasset. För oss som kommun är det viktigt att medborgare och företag får tillgång till fiber, säger han.

I Hälsingland har samtliga kommuner tagit fram egna bredbandsstrategier, där det nationella budskapet upprepas – minst 90 procent av kommuninvånarna ska ha ett bredband i världsklass 2020.

Samtidigt nämner alla hälsingekommunerna att det fattas pengar för utbyggnad . I dokumenten konstateras kallt att ett antal småorter troligtvis inte kommer att kunna få någon anslutning innan 2020.

– Bidragen tog slut sommaren 2013. Sedan dess har vi fått ändra arbetssättet. I år kommer vi att bygga ut i hyfsat tätbebyggda områden, så som Tallåsen, Hybo och Korskrogen. Nu hoppas vi att vi kan jobba vidare på landsbygden med bidrag under 2016, 17 och 18, vilket det ser att hända, säger Per Eriksson på Ljusnet.

För att stimulera bredbandsutvecklingen har staten gjort riktade insatser. Den senaste gäller drygt 3,2 miljarder kronor i bidragspengar som öronmärkts för bredbandsutbyggnad på landsbygden, fram till 2020.

För notan står både regeringen och EU, som lägger in 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor vardera.

– Det låter som mycket pengar, men det är en piss i Mississippi om man bryter ner siffrorna. För Bollnäs del handlar det om totalt 18 miljoner i bidrag, säger Anders Lantz, stadsnätschef hos Bollnäs Energi, och fortsätter:

– De senaste fyra åren har vi i snitt investerat ungefär 15 miljoner om året i nätutbyggnad. De kommande tre åren kommer vi att satsa ungefär 50 miljoner.

Läs även: Därför är uppkopplingen en ödesfråga.

Trots att statens ambition har varit att det offentliga ska ansvara för utbyggnaden på landsbygden har den till viss del uteblivet.

De kommunala bredbandsbolagen prioriterar i de flesta fall tätorterna först. Byar långt ifrån kommunens centrum kan få vänta länge.

– För att klara utbyggnaden och målet i bredbandsstrategin, så använder vi oss av Robin Hood-metoden. Vi börjar utbyggnaden i centrala delar av kommunen där vi har chans att ansluta många och generera vinst i verksamheten. Sedan återinvesteras vinsterna i glesbygden, där de ekonomiska förutsättningarna för fiberutbyggnad är tuffare, säger Anders Lantz.

Att bygga ut till byarna först är inte ekonomiskt försvarbart, enligt Per Eriksson.

– Vi ska fungera som ett bolag och styrs därför av aktiebolagslagen vilket gör att vi inte får bedriva förlustverksamhet, säger han.

Se också:

Lindefallet lyser på bredbandskartan.

Alla ägare vill få större nät.

Så tycker vi om våra bredband.

Glössbo tidigt med fiber.

"Ibland kan vi ta emot sms".

Sju master inom en mil – ingen täckning.

Mer läsning

Annons