Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hyrläkarna har kostat 1,2 miljarder sedan 2010

/
  • Det är lättare att rekrytera läkare till exempelvis Gävle sjukhus (bilden) än till hälsocentraler i länets mer glesbefolkade delar.
  • Prognosen säger att Region Gävleborgs totala kostnad för hyrläkare blir 216 miljoner kronor i år.

Region Gävleborgs kostnader för hyrläkare kommer även i år att överstiga 200 miljoner kronor. Det betyder att landstinget och regionen totalt lagt över 1,2 miljarder kronor på hyrläkare sedan 2010.
– Men vi tycker oss ändå se ett trendbrott nu, säger regionens personaldirektör Karin Rystedt.

Annons

Vid utgången av juli månad hade Region Gävleborg betalat 209 miljoner kronor för inhyrd vårdpersonal sedan årsskiftet. Det var 13,5 miljoner kronor mindre än året innan men ändå över budget. Prognosen säger att den totala kostnaden för 2015 blir 216 miljoner. Det skulle i så fall innebära en välkommen minskning med 22 miljoner kronor jämfört med 2014.

En skillnad är också att den andel som representerar kostnader för inhyrda läkare har minskat från 98 procent 2010 till 87 procent hittills i år. Övriga 13 procent rör i huvudsak sjuksköterskor, som det nu på allvar börjar bli brist på. I dagsläget behöver regionen rekrytera cirka 150 sjuksköterskor.

Karin Rystedt menar att de interna utbildningssatsningar som gjorts och görs nu börjar ge resultat, detta i form av en ökad benägenhet hos läkare och sjuksköterskor att stanna i organisationen när de är färdigutbildade. Från januari 2013 till juli i år har antalet anställda ST-läkare (under utbildning till en specialistkompetens) ökat med 25 procent till runt 250.

– Att minska andelen inhyrd personal är något vi jobbar med hela tiden och den huvudsakliga strategin i det arbetet är just utbildning. Vi har svårt att rekrytera färdiga specialister inom de bristkompetenser vi har eftersom de är väldigt eftertraktade också på nationell nivå, säger hon.

Är känslan att strategin är lyckosam?

– Vi utökade budgeten för utbildning 2013 och nu är första året som vi fullt ut har växt i den budgeten, och vi har ju sedan 2013 rekryterat ytterligare ungefär 50 ST-läkare. Men vi har höga ambitioner på ett annat område också och det handlar ju om tillgänglighet. Vi vill att patienterna ska ha vård i rätt tid och att utbilda den här mängden utbildningsläkare – vi har ju både AT-läkare och ST-läkare och många läkare från andra länder som behöver praktik och provtjänstgöring – tar också tid från det andra arbetet och det är det som gör att inte minskningen varit så stor hittills.

När kan effekten komma då i så fall?

– Ja, det borde ju komma nu allt eftersom men det går inte att ge något exakt svar på det eftersom det kan ta lite olika lång tid att bli färdig som specialist. Men under förutsättning att vi behåller dem när de blir färdiga så innebär ju det att vårt behov av hyrläkare minskar.

Karin Rystedt kan inte ge något svar på vad hon tycker skulle vara en acceptabel nivå när det gäller andelen inhyrd personal.

– Målnivån är ju lägre än den vi har i dag men vi har ingen nollvision. Vi tror att hyrläkare är något vi kommer att behöva även i framtiden, vid till exempel arbetstoppar och så vidare.

Totalt betalade landstingen och regionerna 3,4 miljarder kronor för hyrläkare förra året, enligt siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL. En mätning som tidningen Dagens Samhälle gjorde 2013 visade att Gävleborg var det län som hade högst kostnader för hyrläkare per invånare av alla län.

2012 presenterade SKL en plan med målet att halvera kostnaderna för hyrläkare fram till 2014. Men det blev ingen halvering, utan en ökning på närmare 30 procent.

Läs även:

Sköterskorna flyr – vem är förvånad?

Mer läsning