Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hård kritik mot bevisprovokation

Åklagarmyndigheten i Gävle godkände bevisprovokationer som en fejkad anställningsintervju och ett fejkat företag med falsk hemsida för att få fast de skyldiga till CH-branden i Gävle 2005.

– Bevisprovokation blir allt vanligare. Så här ska det inte gå till i en rättsstat, säger advokat Gunnar Falk till TT.

Annons

På måndagen åtalades tre män som misstänks ligga bakom den största branden i Gävles moderna historia.

Men polisen hade till en början stora svårigheter att hitta bevis mot den 30-årige man som misstänktes ha anlagt branden. Den arbetslöse mannen lockades, enligt Falk, efter beslut av åklagare in i en raffinerad fälla av Rikskriminalens sektion för särskilda insatser.

En polisman gjorde sig till vän med mannen utan att uppge sitt verkliga yrke och erbjöd sig att hjälpa honom till ett jobb.

Mannen kallades till en anställningsintervju i Holland, för att enklare kunna kringgå svenska regler, tror Falk.

30-åringen fick veta att företaget arbetade i en gråzon. Detta för att få mannen att känna att han tryggt kunde berätta även om egna skumma handlingar, tror Falk.

Anställningsintervjun hölls i en hotellfoajé. Mannen fick frågor om branden och berättade om sin koppling till de båda män som misstänks för anstiftan.

Gunnar Falk anser att det var frågan om ett polisförhör.

– Det är flera allvarliga regelbrott som begåtts här. Det viktigaste är att mannen inte delgavs misstanke om brott och därmed inte fick tillgång till någon försvarare eller blev underrättad om att han hade rätt att vägra svara på frågor.

Kammaråklagare Ann-Charlotte Bålman säger att den fejkade anställningsintervjun "inte var något polisförhör".

– Bevisprovokationen har skett efter beslut av åklagare och enligt de regler som gäller, säger hon till TT.

Mer läsning

Annons