Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälsinglands farligaste vägar

De senaste två åren har 20 personer dött och 85 skadats svårt i trafiken i Hälsingland. Alldeles för många, enligt Vägverket.

– Så länge folk dör kan vi inte vara nöjda, säger Lennart Hellsing, på Vägverket region mitt.

Annons

Trots en nollvision dör varje år omkring 400 personer i trafikolyckor. Men antalet döda har sjunkit för varje år sedan 2000. Förra året registrerades det lägsta dödstalet på 65 år.

En granskning av trafiksäkerheten i Hälsingland visar att flest trafikolyckor med dödlig utgång sker på lands- och riksvägar. Särskilt drabbad är riksväg 83, mellan Bollnäs och Ljusdal, där störst andel av dödsolyckorna mellan 2008 och 2009 har inträffat. Även E 4 mellan Iggesund och Gnarp är hårt ansatt.

De är också vägar som prioriteras i Region Gävleborgs och Vägverkets länsplan för infrastruktursåtgärder. Även riksväg 84 och 50 är högt prioriterade.

Några av de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna som Vägverket genomför är att placera ut trafikkameror, bygga mitträcken och att röja sidoområdena från hinder – en viktig åtgärd för att mildra konsekvenserna vid en avåkning.

– Det finns mycket mer att göra. Men en del olyckor kommer vi aldrig att kunna bygga bort, då det handlar om körbeteende och lagbrott, förklarar Lennart Hellsing.

Enligt Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, finns det för få vägar med mitträcken och separerade körfält. Det är en nackdel enligt deras chefskonsulent, Ingemar Bodin. Han anser till exempel att riksväg 83 borde ha mitträcke.

– Mitträcke och kärfältsseparation är de viktigaste åtgärderna för att rädda liv.

En bidragande orsak till svåra personskador i trafiken är enligt Ingemar Bodin den låga bältesanvändningen. I länet använder bara 88,6 procent av bilisterna bilbälte. Det är fjärde sämsta resultatet i landet, enligt NTF.

– Skyddsutrustningen används inte som den ska, säger han.

Mer läsning

Annons