Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En av fem klarar inte matten

/
  • Svenskan är helt okej, men det går allt sämre för landets niondeklassare att klara matten. Det är facit av vårens nationella prov i matte. Var femte blev underkänd.

Det blir allt tuffare för svenska niondeklassare att klara godkänt betyg i matematik. I våras fick var femte underkänt i det nationella provet.

Annons

Har matematiken blivit svårare – eller har skolorna blivit sämre på att lära ut?

Hur det än förhåller sig med det så har antalet niondeklassare som inte fick godkänt på nationella provet i matematik i våras fördubblats på åtta år.

År 2003 – när mätningarna började – var det 9,2 procent av niorna som inte klarade matteprovet. Vid mätningen i våras var det hela 19,3 procent, alltså i praktiken var femte elev, som inte fick godkänt.

Flickorna presterade något sämre än pojkarna i matte, men var genomgående duktigare i samtliga övriga prov.

Det framgår av den färska statistik som Skolverket presenterar.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström är bekymrad över de bristfälliga mattekunskaperna:

- Det är allvarligt att inte fler elever klarar matematiken. Dåliga matematikresultat är dåliga nyheter för både enskilda elever och för Sverige som kunskapsnation, säger hon.

Skolverket har vidare studerat sambandet mellan dåliga skolresultat och föräldrarnas skolbakgrund. Inte oväntat kommer man fram till att föräldrar med klen skolbakgrund får barn som har svårt att klara skolan. Sämst går det för barn med utlandsfödda föräldrar. Där fick var tredje underkänt.

Om matten är alltför svår så är det en liten tröst för Skolverket – och skolorna – att provresultaten i svenska är desto bättre. Jämfört med resultatet för matten: totalt 80,7 procent av eleverna nådde nivån för godkänt – svingar sig andelen godkända i svenska upp till 97,3 procent.

Men matematiken kräver extra insatser. Det anser generaldirektör Anna Ekström:

- Från Skolverket har vi föreslagit en ny matematiksatsning med fokus på kollegialt lärande. Att lärare ges tid att tillsammans utveckla och förbättra undervisningen finns det starkt stöd i forskningen för, säger hon.

Mer läsning

Annons