Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det har gått på tok för långt"

/
  • Docenten och statsvetaren Gun Hedlund menar att tjänstemannastyret i landstinget har gått för långt. Med rötter i Bollnäs följer hon landstingsdebatten i Gävleborg och ger nu sin analys av landstingsledningen.
  • Statsvetaren Gun Hedlund tycker inte att Svante Lönnbark ska leka näringslivsdirektör.

Statsvetaren Gun Hedlund ger sig in i landstingsdebatten. I sin analys av landstingsledningen riktar hon skarp kritik mot det hon kallar tjänstemannastyret i Gävleborg.

– Det tycks ha gått på tok för långt. Chefer i landsting ska inte leka näringslivsdirektörer, säger Gun Hedlund.

Annons

Hon är docent i statskunskap vid Örebro universitet. Tillsammans med sina kollegor har Gun Hedlund sedan 90-talet studerat en trend inom svensk politik och offentlig förvaltning. I forskningen kallas den för New Public Management och är något som har vuxit fram under de senaste 20 åren. Kortfattat går det ut på att de folkvalda får allt mindre insyn och inflytande över kommuner och landsting samtidigt som det växer fram en tjänstemannaklass som får stor makt. De högsta tjänstemännen uppfattar allt mer offentliga verksamheter som företag och sig själva som näringslivsdirektörer, trots att verksamheterna är skattefinansierade och ska styras efter politiska beslut.

– Landstinget Gävleborg är ett bra exempel på hur den här utvecklingen har gått alldeles för långt. Tjänstemän och konsulter uppfostrar politikerna till ett viss sorts tänkande om att inte lägga sig i verksamhetsfrågor. De ser på politikerna som små barn och de ska lära dem vad de får och inte får lägga sig i och tycka till om, säger Gun Hedlund.  

Hon har sina rötter i Bollnäs och har följt den senaste tidens debatt kring anlitandet av konsulten Erik Hemmingsson och den kritik som framförts mot vad som beskrivs landstingsledningens toppstyrning. Den kritiken har formulerats av landstingspolitiker från både majoriteten och oppositionen. Samverkan Gävleborg (M, FP, KD och SVP) har i sitt budgetförslag pekat på att ledningsstilen måste förändras för att göra landstinget till en attraktiv arbetsgivare och bli fri från hyrläkarberoendet som årligen kostar hundratals miljoner. Landstingsfullmäktigeledamot Ann-Britt Lindmark-Lagerwall (MP) har med stöd av Miljöpartiet i Hudiksvall gått emot partiets landstingsgrupp och öppet kritiserat landstingsledningen ledarstil som hon menar slösar pengar och slarvar bort kompetens.

Att personalen inom verksamheten uppfattar att taket blir allt lägre är vanligt för organisationer med den här typen av ledning, menar Gun Hedlund. Hon nämner kontroverserna kring chefsbytena i barnsjukvården som ett exempel på hur ledarstilen dränerar verksamheter på kompetens i förmån för lydnad.

– Det är symptomatiskt för den här ledningsstrukturen. Man vill inte ha kompetenta och drivande chefer kring sig utan i stället personer med generella ledarskapfärdigheter som är lojala uppåt, säger Gun Hedlund.

Hon och hennes forskningskollegor menar att det finns ett problem i att politikernas inflytande minskar och att tjänstemännen tar över. Det gör att väljarnas möjlighet att ställa de folkvalda till svars försvinner. Extra allvarligt blir det i landstingen som omfattar mycket personal och pengar. Landstinget Gävleborg har cirka 6 000 anställda och disponerar drygt sju miljarder kronor i skattepengar och statsbidrag.

– Ur demokratisk synpunkt är det ett stort problem och svensk forskning är väldigt kritisk mot den här utvecklingen. Landstingsdirektörer sitter där de sitter och går inte att rösta bort som politikerna. Det blir oklart hur man ska utkräva ansvar för tjänstemannabesluten, säger Gun Hedlund.

Mer läsning

Annons