Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Blod måste spillas innan polisen gör något"

/

Hamid våldtogs av fem män och är dömd att bära skammen resten livet.

Trots att förövarna har fått sitt straff är familjen utfryst i hemlandet.

Oron över vad som väntar när de utvisas från Sverige är stor.

Annons

Halv ett på natten, långt efter uttalad tid, kommer 16-åriga Hamid hem till mamma Asma. Han sätter sig inte bredvid henne som han brukar, utan framför på golvet, med skam i blicken. Han berättar att fem män har dragit in honom i en bil under knivhot, kört ut till en skog och våldtagit honom.

– Han var livrädd för vad de skulle göra med honom och vägrade först gå till polisen. I vårt land är det en stor skam att bli våldtagen, berättar hans mamma Asma som nu, tillsammans med hela familjen, befinner sig i Hälsingland.

Då, för fyra år sedan, bodde de i ett Mellanösternland. Eftersom Asmas man arbetade i ett grannland var hon tvungen att fatta alla beslut själv och valde, trots att det stred mot normen, att gå till polisen för att berätta sanningen.

– Jag kunde inte vara tyst. Jag ville inte att min son skulle bära på det här själv, säger hon.

Polisen trodde på vad Asma berättade och männen häktades. Men kampen blev hård för att få dem i fängelse. Vittnena hotades och alla utom ett ändrade sina ord.

Hamid mådde mycket dåligt och sökte upp en psykolog. Där möttes han av frågan: "Njöt du medan de våldtog dig?". Psykologen ska också ha sagt till Asma att många pojkar blir homosexuella efter ett våldtäktsbrott.

Trots att den statliga lagen i landet tillåter religionsfrihet och homosexualitet, är det inte tillåtet enligt de kulturella sharialagarna. Enligt rådande hederskultur anses en våldtagen man automatiskt vara homosexuell, vilket är långt ifrån socialt accepterat.

– På papperet ser omständigheterna i landet bra ut. Men verkligheten är annorlunda, säger Asma.

Hamid förlorade alla vänner i skolan och slutade gå dit. Familjen övergavs av släktingar och vänner som tyckte att de borde kasta ut honom.

– Hamids farfar slog honom när han fick höra och hans farbröder sade att de hellre hade velat att han var en av de som våldtog. Nu kunde de inte se folk i ögonen längre och han har dragit skam över hela familjen, säger Asma.

Alla gärningsmän dömdes till fyra och ett halvt, respektive fyra års fängelse, men åren har gått och snart löper straffen ut. Asma har hotats för att hon inte höll tyst och familjen är orolig över vad som kan hända när gärningsmännen nu släpps.

– Tidigare har de hotat att kidnappa och våldta mig. De skulle kasta syra i mitt ansikte, knivskära min son i ansiktet och lämna tillbaka mig i ett skick värre än en död kvinnas. Polisen i hemlandet kan inte förhindra att ett brott sker. Blod måste spillas innan de gör något och då är det försent, säger Asma.

I somras flydde familjen till Sverige och hoppades på att kunna börja ett nytt liv. Men chocken efter avslaget på deras asylansökan blev svår och familjen hoppas på att få fallet omprövat. Att återvända till hemlandet skulle, förutom rädslan för att gärningsmännen realiserar hoten, innebära social död för dem, berättar Asma.

– Ingen skulle vilja prata med oss. Barnen kan inte få jobb eller gifta sig. Ibland tänker jag tillbaka, men jag ångrar ingenting och jag skulle göra samma sak igen, säger hon.

Fotnot: Hamid och Asma heter egentligen något annat.

Mer läsning

Annons