Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

200 miljoner i bredbandspotten

/

Det finns runt 200 miljoner kronor i bidragspengar till bredband i länet de kommande tre åren. Men det kommer att behövas mer.

Annons

Bengt Valdemarsson är koordinator för regionen och arbetar med att hålla ihop ansökningarna om EU-bidrag för olika bredbandssatsningar i området.

– Ansökningarna måste lämnas in till månadsskiftet augusti-september. Sedan kommer de tas upp för beslut i Strukturfonden någon gång i december, berättar han.

Då bestäms vilka satsningar som blir av de närmaste åren. Det är alltså för tidigt att säga vilka som får fiber draget till sina byar, men tidsramen är given.

– Man räknar med att kunna sätta i gång 1 januari 2016. Men det är mitt i vintern och grävarbetena brukar starta när tjälen har gått ur marken. Spaden sätts nog i jorden på våren och sedan jobbar man på framåt hösten, vintern. Bidragen gäller de kommande tre åren 2016, -17 och -18.

Totalt söker länet 100 miljoner kronor ur EU:s strukturfond och det ska finansieras med lika mycket till. Totalt handlar satsningen alltså om 200 miljoner. Det ska resultera i nya transportnät som dras fram till orter eller byar där det sedan finns möjlighet till vidare förgreningar.

Den fortsatta utbyggnaden allra längst ut på nätverket, sker med stöd från Jordbruksverket.

Strategin för länet är att 95 procent av företagen och 90 procent av privatpersonerna ska ha bredband år 2020.

– Hösten 2014 har vi 50 procent fiberanslutna och det är rätt mycket. Nu har man betat av de lättare områdena där det är mycket volym med tät befolkning. Nu blir det dyrare per person att ansluta, konstaterar Bengt Valdemarsson.

Han räknar med att länet når 65 procent fiberanslutna 2018, men 100 miljoner från EU räcker inte, trots att han håller med om att det är mycket pengar.

– Det har blivit proppen ur för digitaliseringen. Varken privatpersoner eller företag klarar sig numera utan uppkoppling. Det analoga samhället finns inte längre kvar.

Bengt Valdemarsson tycker att det finns full förståelse hos politikerna om vikten av att bygga ut bredbandsnätet, men säger att det inte är lätt att prioritera i dag. Det finns många som vill ha del av skattemedlen, inte minst skola och vård.

De pengar som nu ska beslutas om gäller fram till 2018, men vad händer sedan?

– Det är en himla bra fråga. Jag tror att politikerna är så medvetna om att medlen inte kommer att räcka. Regeringen kommer att få påtryckningar för mer medel till utbyggnaden.

– Men det är viktigt att vi plockar allt vi kan av EU-medel innan vi sätter till nationella medel, förklarar Bengt Valdemarsson och hänvisar till att Sverige är bra på att betala in sina avgifter till EU, men kanske inte alltid lika bra på att hämta hem sin del.

Och det finns mycket kvar att bygga, särskilt på landsbygden. Sammanlagt har i dag 49,7 procent av länsborna tillgång till fiber medan siffran för de som bor i glesbygd är 9,4 procent.

– Det är det sistnämnda som är vår utmaning nu, förklarar Bengt Valdemarsson.

Läs också:

Bredbandsmålet ligger fast.

Pengarna räcker inte.

Lindefallet lyser på bredbandskartan.

Alla ägare vill få större nät.

Dålig uppkoppling kan ge nytt klassamhälle.

Så tycker vi om våra bredband.

Kör med Robin Hoodmetoder.

Glössbo tidigt med fiber.

"Ibland kan vi ta emot sms".

Sju master inom en mil – ingen täckning.

Mer läsning

Annons