Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla tillsammans: Mångkulturella Hamre sätter språket i fokus

Inom förskoleområde Hamre finns totalt 240 barn i åldrarna 1-5 år.

Många har utländsk härkomst och räknar man ihop det så talas det 17 olika språk.

Nu har man startat ett mångkulturellt språkprojekt där sagan står i fokus.

Annons

Det är på Gärdet de flesta nysvenskar och asylsökande bosätter sig i Bollnäs. Ett mångkulturellt område där det sjuder av aktivitet och doftar mat från världens alla hörn.

Enligt förskolechef Gunilla Olsson talas det 23 olika språk i kommunen i dag. 17 av dessa finns inom just Hamreområdet.

- Vårt upptagningsområde är Gärdet, därför har våra fyra förskolor blivit mångkulturella. På Pionen är till exempel 62 procent av barnen från andra länder.

Till att börja med uppstod många språkförbistringar. Det kom föräldrar och lämnade sina barn som inte kunde ett ord svenska. Och hur förklarar man då att barnen ska ha stövlar med sig för att kunna vara med på skogspromenaden?

Eller hur gör man som personal när man inte förstår vad barnet säger?

- Mycket går att lösa genom gester och minspel, vi har även tillgång till språkstödjare. Tillsammans talar de sju olika språk, men vi upptäckte att det behövdes ännu mer, berättar Gunilla Olsson.

Vi träffar henne och kollegan Ann-Marlene Prihm på Nyhamreskolans expedition. Med är också Antonia Agerwall som jobbar som läs-, skriv- och språkutvecklare.

Det var de tre som satte de sig ner och drog upp riktlinjerna för det mångkulturella språkprojektet som inleddes i augusti förra året.

- Vi diskuterade länge och väl hur vi ska arbeta med barns språkförståelse. Och då pratar vi om alla barn, inte bara de som kommer från andra länder, säger Ann-Marlene Prihm.

Det slutade med att man valde att pedagogiken ska utgå från sagans värld. Att barnen ska lära sig nya ord genom att berätta sagor för varandra.

- Vi arbetar efter en flerstegs modell. Det första pedagogerna gör är att försöka göra sagan så konkret som möjlig. Läser man sagan om Bockarna Bruse så plockar man till exempel fram tre bockar, ett troll och en bro. Då lär sig barnen att förstå begreppen, säger Antonia Agerwall.

För henne är det lika viktigt att även personalen tycker att arbetssättet är kul och utvecklande. Det är då man gör de största framstegen.

Senare, när barnen har lärt sig vad en bock och ett elakt troll är, går man vidare med att använda bilder.

- Man berättar samma saga, men använder sig av bilderna istället. Först därefter använder man sig av boken och språket som står i den, säger Antonia Agerwall.

Sagan berättas alltså på flera olika sätt samtidigt som ordförrådet blir allt större. Och de är alla överens om att projektet har varit lyckat och uppskattat hittills.

På förskolorna sitter barn på golvet och berättar sagor för varandra. Då och då hämtar de rekvisitan som finns förvarade i lådor och leker att de är Bockarna Bruse. Det är då de nya orden hittar fram.

Antonia Agerwall berättar att ytterligare ett steg är att skapa figurerna i sagan själv. Av lera, kritor och papper blir det många skojiga figurer. Och vem har sagt att alla troll måste se lika ut?

- Det finns ju så mycket att prata om utifrån böckerna. En bock har ju fötter också, men vad heter det egentligen? Och horn, vad kan man göra med dem? Ett svenskt barn har vid sexårsåldern byggt upp sitt språk med ungefär 8 000 ord, därefter bygger de på med runt 4 000 nya för varje skolår. Så det är rätt mycket ett utländskt barn har att hämta igen, konstaterar Gunilla Olsson.

Men det finns ytterligare en poäng med projektet. Tänk så många utländska ord de svenska barnen lär sig och vilken förståelse de får för andra kulturer.

Inom Hamreområdets förskolor förekommer det i dag inga elaka ord om hur man ser ut, klär sig eller pratar.

Där ute på gården går lilla Klara och håller svartlockige Muhammed i handen. De pratar och har inga problem att förstå varandra.

- Barn är som de är, de hör vad de hör och ser vad de ser. Utan att göra några värderingar, det är så det fungerar, säger Gunilla med ett leende.

Innan vi skiljs åt hinner de att berätta att nästa steg i det mångkulturella språkprojektet blir att involvera kulturskolan. Då blir det dans, rytmik och drama på schemat också.

Och ännu gladare barn.

Mer läsning

Annons