Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

15 stora fall av ekonomisk brottslighet ligger på hög

Delar av Gävleborgspolisen går i dag på knäna. 15 stora fall av misstänkt ekonomisk brottslighet ligger på hög på grund av bristande resurser, skriver Björn Eriksson, före detta rikspolischef.

Annons

Detta är en oroande utveckling när antalet bedrägeribrott fortsätter att öka och nådde en historiskt hög nivå under november månad i år. Parallellt med detta bedriver bankerna en verksamhet som går ut på att mörka mängden kontokortbedrägerier så långt det går.

I början av december meddelade polisen i Gävleborg att man saknar resurser för att hinna utreda fall av misstänkt ekonomisk brottslighet. För drygt två år sedan tillsatte man en särskild bedrägerigrupp men trots detta är svårigheterna att hinna med utredningarna ett faktum och i dag ligger exempelvis fallet om Seko-härvan i Ljusdal på hög.

Bedrägerigruppen består i nuläget av tre personer men som enligt bedrägerigruppens tillförordnade chef, Kenneth Andersson, skulle behöva utökas till tio personer. Speciellt eftersom att personal lånas ut till utredningar av andra grova brott.

Att Gävleborgspolisen har svårt att hinna med utredningarna är oroande. I november i år uppmättes det högsta antalet bedrägerier någonsin sedan Polisens nationella bedrägericenter började göra mätningarna; 20 000 bedrägerier varav 8 000 är kontokortbedrägerier. Och mörkertalet är stort.

Bankerna döljer nämligen många av de kontokortsbedrägerier som sker för att inte framstå som sårbara banker och förlora kunder. Bankernas egna system upptäcker majoriteten av bedrägerierna innan det blir synligt för kunden, och summan som dragits kan därför snabbt ersättas så länge det är ekonomiskt hållbart.

Eftersom att kontokortshanteringen är så mycket billigare än den tidigare kontanthanteringen har bankerna råd att ersätta en hel del – det handlar om miljontals kronor som går till bedragarna och inte anmäls. Endast i de fall bedrägeriet hunnit bli synligt på bankkontot uppmuntras man att anmäla.

Detta resulterar i att varken polisen, staten eller övriga samhället får veta vidden av problemet med kontokortsbedrägerierna.

För bankerna är bedrägerierna en enkel transaktionskostnad. För resten av samhället är bedrägerierna ett växande, allvarligt säkerhetsproblem.

För hur många kriminella personer och nätverk gynnar bankerna egentligen genom det nuvarande systemet? Och hur ofta utsätts vi för ett bedrägeri? Hur enkelt är det egentligen att utföra dessa typer av brott i dag?

Att bankerna inte behöver synliggöra alla bedrägerier leder till missbedömningar i hur resurserna för säkerhetsarbetet behöver fördelas nu, och i framtiden.

Se polisen i Gävleborg till exempel, som redan nu kämpar med utredningarna – av vad som i själva verket endast är en minoritet av antalet bedrägerier som sker.

Ett rimligt krav på bankerna i Gävleregionen och i övriga Sverige är att åta sig följande:

* Polisanmäla alla bedrägerier som kommer till deras kännedom

* Redovisa omfattningen och kostnaderna för kontobedrägerierna i sina resultat- och balansräkningar

För att kunna förstå och hantera ett problem måste problemet först synliggöras. Att fortsätta mörka antalet bedrägerier är inte att ta samhällsansvar– det är snarare en oförtjänt käpp i hjulet på polisens säkerhetsarbete.

Björn Eriksson

fd rikspolischef

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel