Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fler arbetsplatser fimpar för gott

/

Det fanns en tid då arbetsdagen kunde inledas i ett rökfyllt sammanträdesrum och avslutas med middag på en lika inrökt restaurang. Den tiden är nu långt borta.

Annons

Sakta men säkert har samhällets attityd till rökning och rökare förändrats.

Det finns i huvudsak två faktorer som varit drivande i den utvecklingen. Den första är en ökad insikt om de hälsoskador som rökningen orsakar. Vi vet idag att rökning har mycket allvarliga hälsokonsekvenser och en stor del av dem som röker dör i sjukdomar orsakade av rökningen.

Den andra betydelsefulla faktorn är en ökad förståelse och kunskap om de skador som den passiva rökningen orsakar. Det är framför allt de arbetsmiljöproblem som den passiva rökningen orsakar som drivit fram en världsomspännande rörelse för rökfria offentliga rum.

Det som började i några städer och delstater i USA har nu blivit till en trend. Norge och Irland gick i spetsen i Europa.

2005 infördes ett rökförbud, om än med vissa undantag, också på svenska krogar och restauranger. Nu har till och med Turkiet infört ett förbud mot rökning i offentliga lokaler och på allmänna kommunikationsmedel.

Trenden omfattar inte bara västvärlden, Vietnamn planerar till exempel att införa rökförbud i offentliga lokaler nästa år. Det är dock osäkert om det förbudet också kommer att omfatta restauranger och barer. Många svenska kommuner och andra arbetsplatser tar nu ett steg längre, och kräver att de anställda avstår från att röka under arbetstid. Inga rökpauser blir längre tillåtna, även om anställda får röka under lunchrasten, som inte är betald arbetstid.

Det finns många goda anledningar till att kommunerna vill att de anställda ska vara rökfria under arbetstid. En är en omsorg om de anställdas hälsa. Det är ingen tvekan om att rökare är sjuka mer än icke-rökare, och ett rökförbud under arbetstid underlättar för den som vill försöka sluta röka.

Den ökade sjukligheten hos rökare innebär också en ekonomisk börda för arbetsgivaren. Statens folkhälsoinstitut har räknat ut att den ökade sjukfrånvaron hos en rökare i genomsnitt kostar arbetsgivaren 13700 kronor om året. Detta är dock inte den stora kostnaden. Den som röker tar också rökpauser. Kostnaden för den arbetstid som ägnas åt rökning istället för arbete har Folkhälsoinstitutet grovt beräknat till 31300 kronor per år. Arbetsgivarens totala kostnad för rökningen blir därmed 45000 kr per rökare och år.

För de anställda som har kontakt med andra människor, framför allt de som arbetar med barn eller inom vården och omsorgen, kan det också upplevas som ett stort problem om röklukten sitter kvar i kläderna. Allt detta har lett till att 33 kommuner redan infört helt rökfri arbetstid, ytterligare ett stort antal har tagit beslut om att införa rökfri arbetstid.

När nu också en av Sveriges största kommunala arbetsgivare, Stockholms stad med nästan 45 000 anställda, bestämt sig för att det ska vara slutrökt på arbetstid, kommer det att få stor effekt också utanför kommunsektorn. Erfarenheterna från rökfria krogar visar att de nya reglerna snabbt accepteras och upplevs som självklara.

Det är troligt att vi kommer att få se samma utveckling vad gäller rökfria arbetsplatser och att de som om 20 år ser tillbaka på vår tid kommer att vara förvånade över att det faktiskt var möjligt att smita ifrån jobbet i en kvart för att röka en cigarett.

Johan Örjes

Centerpressens Nyhetsbyrå

johan.orjes@orjes.se

Mer läsning

Annons