Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alliansen sänker inte bara skatten

/

Det var en ordentlig överraskning som de fyra borgerliga partiledarna levererade i måndags. Det var förvisso väntat att regeringen skulle öka anslagen till kommunsektorn, men inte att ökningen skulle vara så omfattande.
Ytterligare tio miljarder kronor tillförs landets kommuner och landsting. Det innebär att kommunsektorn nästa år förstärks med 17 miljarder kronor. Det är oerhört mycket pengar. Långt mycket mer än vad organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har uppgett behövs.

Annons

För kommunerna i Hälsingland betyder måndagens besked ett tillskott på nästan 100 miljoner kronor och för landstinget nära 90 miljoner kronor.

Samtidigt har skatteintäkterna minskat och kostnaderna för försörjningsstödet, det som tidigare hette socialbidrag, rusat i taket. Så tillskottet löser inte alla problem, utan besparingar i någon form kommer ändå på de flesta håll att bli nödvändiga.

Regeringens förhoppning är att det ska minska varslen, och därmed bromsa ökningstakten i arbetslösheten, och även förmå kommuner och landsting att låta bli att höja skatten. Höjd kommunalskatt drabbar nämligen främst låg- och medelinkomsttagare och minskar även köpkraften, vilket i sin tur försvårar förutsättningarna att komma upp ur lågkonjunkturen.

Det finns också tydliga valtaktiska skäl till regeringens agerande. Alliansen gick till val på jobblinjen, då blir det svårt att gå in i en valrörelse med en skenande arbetslöshet. Även om det är finanskrisen, och inte regeringen, som är skyldig till denna utveckling.

Ett annat tydligt besked från alliansen har varit att man vill värna det som man kallar för välfärdens kärna. Det här är en tydlig signal om att man menar vad man säger. När mandatperioden når sitt slut har regeringen stärkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006 års nivå.

Det handlar alltså inte bara om att sänka skatten, vilket oppositionen försöker få det att framstå som.

Det är emellertid för tidigt att redan nu säga om förstärkningen på ytterligare tio miljarder kronor är helt riktig. Det måste vägas mot andra delar av budgeten. Att kommunsektorn måste få förstärkningar är otvivelaktigt. Att pengarna behövs likaså. Det är inte bara kommuner som gjort dåliga affärer och ägnat sig åt tvivelaktiga projekt som har problem att få ihop ekonomin.

Därför är beskedet från regeringen om att man tänker se över hur kommunsektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturen både välkommet och viktigt. Kommunerna måste på något sätt kunna spara i goda tider för att stå bättre rustade då konjunkturen vänder nedåt. Att en kommunstabiliseringsfond skulle vara bästa alternativet är däremot inte självklart.

När det gäller storleken på de tio miljarder kronorna kan vi dock vara säkra på att den inte är vald på måfå. Det är knappast en tillfällighet att regeringens nya anslag hamnar på den nivån som oppositionen tidigare lagt sig på.

Det här är ännu ett led i valtaktiska avväganden, och syftet är att avväpna oppositionen på kritik.

Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand var också ärlig när hon kommenterade regeringens besked med att "det är lite svårt att vara sur på att de för vår politik".

Fast hennes kommentar visar också att hon fortfarande känner sina socialdemokratiska kolleger alldeles för dåligt, för Thomas Östros har inga som helst problem att kritisera regeringen.

Inom detta område råder det knappast brist på kreativitet för Socialdemokraternas ekonomiske talesperson.

Men är det verkligen någon som tar denna dysterkvist på allvar längre?

Mer läsning

Annons