Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Bollnäs

Läsartext
Rädslan för kemikalier – är den motiverad?

Novemberföreläsningen vid Senioruniversitetet i Bollnäs handlade om rädslan för kemikalier.

Detta är en läsartext.

"Hade stadsbarn det bättre förr med rök från skorstenar, bly i luften från bensin, föräldrar som rökte, vattenkvalitet från egna brunnar?"

Bild: TT

Annons

Lennart Dencker, professor emeritus, har forskat inom farmaceutisk biovetenskap och med 50 års erfarenhet inom toxikologi och livsmedelssäkerhet. Han ville belysa att rädslan för kemikalier lätt kan vara obefogad.

Det skulle föra för långt att försöka återge Denckers alla utvikningar i ett ämne som många av oss bara har ytliga kunskaper i. Men jag vill återge några av dem.

Hur var det förr?

Vi föräldrar har särskilt stort fokus på barn. Kan de äta sånt som inte är ekologiskt? Måste man sluta tända värmeljus? Hade stadsbarn det bättre förr med rök från skorstenar, bly i luften från bensin, föräldrar som rökte, vattenkvalitet från egna brunnar? Och hur hade barn det på landet? Här fanns bekämpningsmedel, svavelväte och ammoniak, brunn i närheten av gödselstack.

Annons

Vad är fakta?

Annons

Forskarsamhället talar om att det finns hormonstörande kemikalier som påverkar vår reproduktionsförmåga och att det inte finns en lägsta gräns under vilken inga effekter syns. Man tänker också på risken för fosterskador.

Exempel på odiskutabelt större kemiska hot och katastrofer är kvicksilver, bly, rökning, alkohol, sociala droger, luftföroreningar, neurosedyn, asbest.

I Sverige har kemikalier diskuterats som till exempel hormoslyr, amalgam, akrylamid i chips. Riskerna för exponering bygger inte på helt säkra observationer, men vi har här följt försiktighetsprincipen.

Akrylamid i chips har diskuterats i Sverige. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Gränsvärden, vem kontrollerar?

Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket med flera utövar skyddstillsyn. Många människor hyser misstro till myndigheter. Se till exempel frågan om vaccination (covid-19).

Man fastställer gränsvärden sedan forskningen funnit övre gränser då ett ämne börjar bli farligt. Normalt lägger man sedan gränsvärdet vid 1/100-del av det övre värdet.

Bara 10 procent av befolkningen har en uppfattning om att dosen spelar roll. Och mängden är avgöranden om skada ska kunna uppkomma.

Annons

Kemiska analysmetoder blir alltmer effektiva och man hittar mer.

Professorns sammanfattande reflexioner

Annons

Den vetenskapliga diskussionen bör hållas strikt internt innan den når ut i samhällsdebatten. Här ställs särskilt vetenskapsjournalisters kunskaper på sin spets. Felaktig information om en forskares rön och diskussioner kan annars bli en psykologiskt tung börda när det rör vår och våra barns hälsa.

Dencker efterlyser ett helhetsperspektiv. Sett i historiskt perspektiv har människors miljö inte varit mer fri från kemikalier än i dag, men att mer alltid kan göras.

Benny Johansson, Bollnäs, Senioruniversitet

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy