Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Forsa

Läsartext
Forsa folkhögskola uppmärksammade 100 år av kvinnlig rösträtt

Detta är en läsartext.

Forsa folkhögskolas föreläsning om demokrati handlade om när Sveriges kvinnor fick rösträtt.

Annons

I onsdags förra veckan fortsatte Forsa folkhögskola sin föreläsningsserie på temat demokrati med att bjuda in skådespelaren Cia Olsson från Hälsinglands Museum samt pedagogen Solveig Östlund Blomgren från Arkiv Gävleborg med en föreställning om när Sveriges kvinnor fick rösträtt.

– Under höstterminen har vi i ämnena historia och svenska haft framväxten av kvinnlig rösträtt som tema, med utgångspunkt i de första kvinnliga pionjärerna som tog plats i Sveriges riksdag efter valet 1922. Och nu idag har våra kursdeltagare med hjälp av Cias och Solveigs utmärkt pedagogiska föreställning ”När Sveriges kvinnor blev myndiga – 100 år av kvinnlig rösträtt” fått lära sig mer om dessa banbrytande kvinnor, säger Niclas Lantz, lärare i historia och samhällskunskap på Forsa folkhögskola.

Annons

I december 1918 fattade den svenska riksdagen efter en lång och mödosam kamp beslut om allmän och lika rösträtt. Således kom rösträtten att tillräknas inte bara männen utan också kvinnorna. Beslutet trädde i kraft i september 1921, alltså för 100 år sedan.

Annons

Redan i samband med skolvalet 2018 uppmärksammade Forsa folkhögskola minnesåret med att bjuda skolans kursdeltagare på ”demokratitårta”. Och samma höst inledde skolan en föreläsningsserie på just temat demokrati där föreläsare och opinionsbildare inbjudits att ta tempen på demokratin av idag, hur den mår och vilka tänkbara problem och förhinder konfronteras den med.

– Att Sveriges kvinnor slutligen tillägnades rättigheten att rösta i politiska val var ett utvecklingssteg i demokratins historia av episka dimensioner. Men fortfarande återstår för många andra marginaliserade samhällsgrupper att tillkämpa sig sina fulla demokratiska fri- och rättigheter. I dagsläget ifrågasätts, misstänkliggörs och motarbetas demokratin. Populism och antidemokratiska krafter vinner mark både i Europa och i övriga världen. I snart sagt varje europeiskt parlament finns idag ett parti med rötter i exkluderande och rasistisk ideologi. Därtill ger konspirationsteorier och faktaförnekande strömningar fäste åt alternativa världsbilder och anti-etablissemangspolitik som omöjliggör det demokratiska samtalet. Förvirring råder hos många av våra unga kring vad begreppet demokrati betyder och innebär och varför deltagande i demokratin är så viktigt. Här har folkhögskolorna genom sitt demokratiuppdrag en ypperlig möjlighet att arbeta för ett aktivt medborgarskap i syfte att stärka och utveckla demokratin, menar Niclas Lantz.

Frida Westling

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy