Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Söderhamn

Läsartext
Jag tänker på Olle ofta – och varje gång jag får pörsa till lunch

Detta är en läsartext.

Olle Häger.

Bild: Arkivbild

Annons

Olle Häger var hälsing. Det är inte jag, men jag skriver till Söderhamns-Kuriren ändå. Mina rötter är inte ens svenska. Jag är invandrare. Och just därför för 42 år sedan bad historikerparet Hans Villius och Olle Häger mig att arbeta som filmklippare med SVT-produktionen 1000 år – en svensk historia. De ville att en med små kunskaper, eller så gott som inga alls, skulle sitta med dem och tillsammans klippa de sex en-timmes filmerna som utgjorde tv-serien. "Om du inte förstår något, säg till!" uppmanade de mig. De ville inte att detaljer – Vasas förlisning, digerdöden och annat som svenska tittare kunde förväntas känna till – skulle slinka igenom och förbli ett frågetecken hos mig och andra utlandsfödda samhällsmedlemmar.

Annons

Annons

Det var inte bara en mycket intressant och berikande arbetsperiod för mig; jag lärde känna Olle och Hans och upplevde en arbetsglädje som jag sällan varit med om. Nu har det gått sju år sedan Olle dog. Jag visste att han hade varit sjuk några år tidigare, men hade friskförklarats. Jag sitter med ett översättningsuppdrag: journalisten Samir Abu Eid talar om sin far med faderns goda vän som är hälsing. De två vännerna hade för vana att bjuda varandra på middag då och då. Samirs pappa lagade goda rätter från Libanon; vännen bjöd oftast på pörsa. Eftersom det är översättarens plikt att kontrollera fakta kunde jag inte bara chansa att pörsa var pölsa. Jag ringer Olle. Olle svarar och berättar att han ligger på sjukhus – sjukdomen har kommit tillbaka. Han har inte alls länge kvar, säger han till mig. Men han undrar vad jag har på hjärtat. Jag ställer min fråga och, visst, det är pölsa. Sedan följer en av Olles härliga redovisningar, den här gången om hur man lagar en riktig hälsinglandspörsa. Underhållande, roligt – typiskt Olle!

Sedan säger Olle: "När jag växte upp tyckte jag att 60 var en hög ålder. Men jag har fått nästan 20 år till. Vilken tur jag har haft!" Jag tänker på Olle ofta, och definitivt varje gång jag får pörsa till lunch. "Med bacon", sade Olle att det skulle vara.

Jonny Mair

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy