Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Arbrå

Läsartext
Snart börjar skridskosäsongen

Inge Bäckström, Arbrå, f.d. färdledare och utbildad i Göteborgs långfärdsskridskoklubb, skriver om att skridskosäsongen snart drar igång, och vad som är viktigt att tänka på.

Detta är en läsartext.

Snart lägger sig isarna på våra sjöar.

Bild: TT

Annons

Som alltid sker isläggningen efter ett visst mönster. I regel efter den tredje frostnatten, och vid klart väder så lägger sig först de högt belägna och grunda sjöarna. När ”sjön ryker” är ett gott tecken på att snart lägger sig isen! När vattentemperaturen är fyra grader påbörjar skiktningen av vattnet. Är det vindstilla med rätt lufttemperaturen och fri utstrålning så påbörjas isläggningen. När isen har lagt sig fortsätter den att växa nedåt, och när den är mellan 4 och 5 centimeter tjock är det dags för säsongspremiären för långfärdsskridsko på naturis.

Annons

Det sker ute på isen, och man ställs inför en massa frågor, som bland annat: håller isen!? Den testas med ispiken, och med försiktiga skridskoskär ut på nyfrusen kärnis. Provocering av isen genom att stampa på den, glida på en skridsko genom att trycka och pumpa upp och ned.

Annons

Kolla sprickbildningen, de längsgående sprickorna dominerar. Utmärkt tecken. Isen bär och glädjen blir euforisk! Men, isens luriga svagheter måste alltid respekteras fullt ut.

Hur gör man nu för att inte plurra? Man kan åka sakta och pika varannan meter, åka enbart på välkända och stabila isar, inte på ”rulle”, inte på skärgårdsisen, eller vid blidväder…

Så vill väl ingen gå tillväga, eller avstå? Så, vad kan man göra för att undvika ofrivillig plurrning?

Det som är väldigt bra, är att bli duktig på iskunskap, genom att åka på olika isar, och införskaffa mycket erfarenheter. Kolla väderprognoser och isläggningen. Lär av mer erfarna åkare. Läsa in sig på de område man ska åka på. Är man inte med i någon klubb som sysslar med långfärdsskridsko, då funkar informationen och litteraturen som finns nätet om långfärdsskridsko.

Det bästa är att åka tillsammans med erfarna åkare, som har ett stort kunnande om issäkerhet, och kan vägleda de mindre erfarna! Skulle ”olyckan” var framme, vilket invigda isnördar inte använder, utan ser ”plurrning som en del av sporten”.

Det är inte farligt att plurra, det farliga är att inte kunna ta sig upp, om det saknas kunniga åkare, som vet hur man reder ut en eventuell plurrning.

Annons

Annons

Dessvärre omkommer drygt tio personer i is olyckor i Sverige varje år. Ett fåtal av dem skridskoåkare, ofta äldre ensamma män.

Min egen trygghet säkerställs av erfarenhet, kunskap, sällskap, omdöme och säkerhetsutrustningen, som bland annat ryggsäcken med komplett ombyte, som fungerar som min flytväst.

Inge Bäckström, Arbrå, f.d. färdledare och utbildad i Göteborgs långfärdsskridskoklubb

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy