Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Insändare
Kalhyggen är ett missbruk av skog

Här kommer en replik från Kristoffer Kavallin (MP) och Fredrik Robertsson på insändaren från Mellanskogs Karin Perers, Lars Linde och Sven Bergström Trolin, som publicerades 6 oktober.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Annons

Det stämmer att cirka hälften av den svenska skogen ägs av privatpersoner.

Andelen hade varit ännu högre om inte skogsbolagen lyckats så bra med sitt baggböleri då de med ohederliga affärsmetoder och till underpriser köpte privata skogsfastigheter innan norrländska förbudslagen tillkom 1906.

Läs även: Skogen behöver brukas – för klimatets skull

Det är synd, för i regel sköter småskaliga privata skogsägare sin skog med mer empati och förståelse för natur än vad stora vinstdrivande företag gör.

Dessa skogsägare gör klokt i att ta de missinformerade råden från Mellanskog med en rejält nypa salt!

Annons

Att skog ska brukas aktivt för klimatets skull är nonsens. I varje fall om man med "aktivt brukande" åsyftar trakthyggesbruk. Fotosyntes är absolut det som gör att träd binder kol. Men för att fotosyntes ska ske så måste där finnas träd som kan utföra denna fotosyntes! Träd finns som bekant inte på kalhyggen...

Annons

Däremot sker stora utsläpp av koldioxid då skogsmarken blottläggs. Rötter och mykorrhiza bryts ned i många år efter en kalavverkning. Det dröjer cirka 15-30 år innan de nya trädens tillväxt kompenserat dessa koldioxidutsläpp. Efter detta tillkommer många år innan den nya skogen nått en tillväxt för att också kompensera de träd som avverkats.

Äldre skogsekosystem har ett större kollager både i biomassan och i marken än vad unga planterade trädbestånd har. Skogar mellan 800 och 5000 år fortsätter med sin fotosyntes och fortsätter ta upp koldioxid.

För att avverkad skog någonsin skulle kunna räknas som en kolsänka så måste allt trä bli långlivade produkter. Något som rimmar väldigt illa med den stora andel av trä som i dagsläget blir kortlivade pappersprodukter.

Trakthyggesbruket är en metod utvecklad för att bruka skogen optimerat utifrån mesta möjliga avkastning sett till minsta mängd arbetstimmar. Vi skulle ha mycket att vinna om vi ställde om vårt skogsbruk till ett smartare, skonsammare och mer intelligent skogsbruk, där en genuint vacker skog (till skillnad från trädplantage) tillåts stå kvar medan vi ändå hugger träd.

Annons

Ett sådant skogsbruk ger bättre virkeskvalité, skapar fler arbetstillfällen, gynnar miljön och är mer lönsamt! Allt som krävs är att tillämpa en större förståelse för ekosystem och bättre utnyttja de tjänster som mogna ekosystem erbjuder.

Det är därför det är otroligt viktigt att bevara våra urskogar och gammelskogar, de står som facit för genuint hållbara och produktiva ekosystem och är våra läromästare. Det är bättre att samarbeta med naturen än att motarbeta den.

Kristoffer Kavallin och Fredrik Robertsson

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy