Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Hudiksvall

Folkrörelsernas kulturarv hotas

De stora statskyrkorna runt om i landet är skyddade i lagen. De får inte rivas eller byggas om utan vidare. Frikyrkornas lokaler däremot saknar helt detta skydd. Nu vill Arkiv Gävleborg och Hälsinglands museum lyfta fram det kulturarv som folkrörelsernas byggnader representerar.

EFS-kyrkan, eller "Lutherska bönhuset" på Trädgårdsgatan byggdes 1864, har behållit sin karaktär och är värd att bevara, tycker journalisten och författaren Per Wirtén, Lisa Engström på Arkiv Gävleborg, Gunilla Stenberg, chef för Hälsinglands museum (skymd) och antikvarie Anders Holmstedt.

Annons

– Att riva en frikyrkobyggnad är att förstöra ett minnesmärke över den svenska demokratin!

Per Wirtén, journalist och författare, blir upprörd när han hör att en av Norrlands äldsta frikyrkobyggnader, EFS-kyrkan i Hudiksvall från 1864, kan komma att rivas för att ge plats åt flerbostadshus. Han är själv uppväxt inom frikyrkorörelsen och har funderat och skrivit en del kring maktperspektiven kring att småfolkets kulturarv värderas mycket mindre än överhetens symboler.

För ett par år sedan revs Frälsningsarméns hus på Kungsgatan i Hudiksvall för att ge plats år nybyggda bostäder. Detta skedde trots att de antikvariska myndigheterna protesterade. Det finns nämligen inget formellt lagskydd för folkrörelseanknutna byggnader i Gävleborgs län. Behovet av bostäder vägde tyngre.

Annons

– Nu vill man göra samma sak igen, med den äldsta frikyrkobyggnaden i Hudiksvall, säger Anders Holmstedt, antikvarie som för Hälsinglands museums räkning lämnat in en skrivelse till byggnadsnämnden.

Annons

Ännu finns ingen detaljplan för området, men museet vill vara ute i god tid för att kommunen inte ska upprepa tidigare misstag. EFS-kyrkan ligger inom riksintresset för kulturmiljövård i Hudiksvall, påpekar man, i nära anslutning till den låga träbebyggelsen i Fiskarstan. Det är behovet av byggbara tomter som gjort att Hudiksvalls Bostäder, som äger marken, nu vill bygga två trevåningshus bredvid karamellfabriken och därmed riva bönehuset.

Hälsinglands museum föreslår i stället en mindre exploatering så att kyrkobyggnaden kan vara kvar.

Det är inte bara i Hudiksvall som gamla bönhus och föreningslokaler försvinner och med dem en del av historien.

– Gävleborg har en speciell position i folkrörelsehistorien i Sverige. Alla folkrörelser hade en väldigt stark bas i länet. De var inte först i landet, men de har präglat vårt län, säger Lisa Engström på Arkiv Gävleborg. Tillsammans med Hälsinglands museum har de just dragit i gång ett projekt för att synliggöra den tid och de kulturmiljöer som präglats av folkrörelserna.

Det var i frikyrkorna, nykterhetslogerna, bygdegårdarna och folkets husföreningarna som bybor kom samman, lärde sig mötesteknik, diskuterade och bildade sig. Demokrati från grunden. Här var alla välkomna och i till exempel missionskyrkan hade alla lika rösträtt och kvinnorna hade samma rätt att tala och predika som männen. Detta långt innan den allmänna rösträtten var införd.

Annons

Annons

Det finns inte så många bönhus kvar som drivs av frikyrkoförsamlingar. Många har rivits, blivit privatbostäder eller fått stå och förfalla. En del har fått nytt liv, som konsthallar, samlingslokaler eller till och med moskéer. Det borde gå att hitta en verksamhet i dem som inte förändrar deras ursprungliga utseende och funktion.

– Det var i frikyrkorna som många av våra politiker fick sin intellektuella skolning, inte i statskyrkorna. Småfolkets kulturarv borde också kunna bevaras, säger Per Wirtén.


Christina Busck

0650-355 94
christina.busck@mittmedia.se

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy