Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sköna slantar för kommuner och landsting

/

Annons

I går kom till slut beskedet som alla kommun- och landstingspolitiker gått och väntat på. Regeringen tillför i den ekonomiska vårpropositionen förstärkta resurser till kommun- och landstingssektorn. För 2010 anslås ett engångsbelopp på sju miljarder kronor, vilket fördelas med 4,9 miljarder kronor till kommunerna och 2,1 miljarder kronor till landstingen.

Det här betyder att kommunkassan för Söderhamn förstärks med nästan 14 miljoner kronor nästa år. Och för Landstinget Gävleborg beräknas resurstillskottet att landa i en förstärkning på omkring 62,5 miljoner kronor.

För åren som följer därefter, alltså 2011-12, föreslår regeringen en uppräkning av statsbidragen med 5 miljarder kronor per år. Det är uppenbart två miljarder kronor mindre än vad som anslås för nästa år. Men 2010 bedöms vara det svåraste året för kommuner och landsting. Därefter beräknas skatteintäkterna öka och bör därmed kunna balansera förändringen. Därför är det rimligt med ett något större anslag för 2010.

Men det blir alltså inte några nya pengar för innevarande år och ej heller i linje med de hejdlösa planer som Konjunkturinstitutet målade upp i förra veckan. Regeringen är väl medveten om att det är förenat med stora risker att klä sig i allt för stora spenderbyxor. Ett sådant beteende kan snart komma att resultera i behov av neddragningar och skattehöjningar.

Så tänker naturligtvis inte Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros. Från honom kommer i stället beskedet om att regeringens anslag är för litet och att det kommer för sent. Men numera verkar Östros ha pengar till allt och lite till. Det är nästan så att man undrar varför Östros en gång i tiden riktade kritik mot hur Vänsterpartiet ville sköta statens finanser.

Regeringens samlade paket på 17 miljarder kronor kommer att resultera i att uppsägningarna inom kommuner och landsting kommer att bli betydligt färre än vad som annars vore fallet. Kärnan i välfärden är tryggad.

Fast det betyder inte att resursförstärkningarna räcker för att förhindra neddragningar och uppsägningar. Men det kan heller inte vara syftet. Kritiken från lärarfacken om att förstärkningarna inte räcker till för att förhindra alla uppsägningar av lärare är exempelvis något besynnerlig. Om elevunderlaget i kommunerna minskar är det naturligt att även antalet lärartjänster minskar.

Och att Landstinget Gävleborg behöver spara och dra ner beror inte enbart på konjunkturläget, utan beror till största delen på att den politiska ledningen inte mäktat med att göra de strukturella förändringar som varit nödvändiga för att få ordning på ekonomin. Även ett flertal kommuner har kämpat med ekonomin trots att vi befunnit oss i kraftig högkonjunktur. Det måste var och en kunna begripa att det då blir stora problem när konjunkturen vänder nedåt. I en sådan situation duger det inte att man bara står och ropar på hjälp från staten, utan man måste visa att man kan ta eget ansvar.

Det här med ekonomiskt ansvarstagande är synnerligen viktigt eftersom regeringen i går också lämnade besked om att man ska se över kravet på budgetbalans för kommuner och landsting. Enligt balanskravet måste kommuner och landsting varje år budgetera för överskott, men kan inte sätta av pengar under goda år för att använda dem i ekonomiskt svårare tider. Nu vill regeringen möjliggöra för den här sektorn att spara i ladorna för svårare tider. Det här är bra, men ställer krav på ekonomiskt ansvarstagande av berörda politiker.

Annons
Annons