Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skattehöjningar är inte vägen ur krisen

Annons

Det var inte precis någon glädjande prognos över den svenska ekonomin som Konjunkturinstitutet (KI) i går levererade. Nattsvart är väl det bästa sättet att sammanfatta rapporten på. Sveriges BNP bedöms rasa med 3,9 procent i år, för att åter vända upp igen nästa år med 0,9 procent. Arbetslösheten går mot nya rekordnivåer, och ser ut att kunna dra iväg till nästan 11 procent.

Det är tydligt att tillväxtminskningen har gått väldigt snabbt. I KI:s decemberprognos bedömdes minskningen av BNP för 2009 stanna vid 0,9 procent. Frågan är alltså hur pass stabil som den senaste prognosen från KI kan bedömas vara.

Utvecklingen är emellertid inte särskilt förvånande. Svensk ekonomi är oerhört beroende av utvecklingen för de svenska exportföretagen. Och efterfrågan för dessa företag har minskat kraftigt till följd av den globala finanskrisen. Enligt en ny prognos från OECD minskar världens ledande ekonomier i år med 4,3 procent.

Att utvecklingen är dyster och att det är en mörk och dyster konjunkturhimmel som hänger över vårt land råder det stor samstämmighet om, även om prognoserna mellan bedömarna skiljer sig något åt. Däremot är osämjan betydligt större om hur krisen ska hanteras.

Konjunkturinstitutet menar i sin prognos att Riksbanken bör justera styrräntan till noll, eller i närheten av noll, och vill även se kraftiga statliga stimulanser. Under innevarande år vill man se ytterligare reformer för åtta miljarder kronor och för nästa år menar man att det behövs satsningar på 50 miljarder kronor utöver det som regeringen redan föreslagit.

Men vilken typ av reformer pengarna ska användas till är man inte lika tydlig med, men menar att det skulle kunna användas som förstärkning till kommuner och landsting för att dämpa arbetslösheten.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros var snabbt ute och gav KI sitt fulla stöd. Det här var precis vad Socialdemokraterna har föreslagit sedan i höstas, var Östros budskap.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var däremot helt kallsinnig till den typen av kraftiga stimulanser.

Det råder ingen tvekan om utan att svensk ekonomi skulle må bra av ytterligare stimulanser. Men satsningarna som KI föreslår måste betalas tillbaka. Det betyder nedskärningar och skattehöjningar så fort de offentliga finanserna börjar vända uppåt.

Men det är inte Thomas Östros lika snabb med att tala om.

Vad man också måste komma ihåg då man diskuterar och förslår statliga stimulanser är att den ekonomiska kris som vi befinner oss i inte är orsakad av inhemska faktorer, utan sprungen ur en global finanskris med kraftigt sviktande exportmarknad som följd. Detta innebär att det är väldigt osäkert vad de här stimulanserna, som KI föreslår, kan komma att resultera i. På kort sikt innebär det säkert att arbetslösheten inte ökar i fullt lika mycket som annars, inte minst om pengarna till stor del kommer kommuner och landsting till del. Men på lite längre sikt skulle det troligen visa sig kosta betydligt mer än vad det smakar.

Något facit på det sistnämnda kommer vi emellertid inte att få. Regeringen kommer absolut att föreslå ett antal reformer i den kommande vårpropositionen. Men alls inte i den storleksordning som KI skisserat på, då den inte finner det förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik.

Det verkar däremot Thomas Östros göra. Därför ska de bli oerhört intressant att se vilka skattehöjningar som Socialdemokraterna tänker sig på såväl kort som lång sikt för att finansiera sådana stimulanser.

De skattehöjningar som Socialdemokraterna redan för några dagar sedan flaggat för räcker inte på långa vägar. Dessutom är dessa skattehöjningar direkt negativa för möjligheterna att åter få fart på hjulen, vilket också är skälet till att den tilltänkta regeringskollegan Miljöpartiet avvisat förslagen.

Det är inte via höjda skatter vi tar oss ur krisen.

Annons
Annons