Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utgivaren: Ett flottigt grilltips i allmänhetens tjänst

/

Landets mest kända TV-apparat är den som en gång tillhörde riksdagspolitikern Gunnar Axén från Moderaterna.

Annons

Officiellt slängde han ut den i protest mot ett sommarprogram i Sveriges Radio.

Men den for samtidigt rakt in i en allt mer akut – och känslig – diskussion om mediernas roll för demokratin. Och om public service-begreppets betydelse i den debatten.

Public service betyder i allmänhetens tjänst. I mediesammanhang handlar det framför allt om den journalistik som garanterar medborgarna tillgång till opartisk och mångsidig information.

I engelska språket är public service knutet till innehåll. Det är ett självklart begrepp i många olika delar av samhällskroppen. När det gäller brittisk media är det inte bara BBC, utan också reklamfinansierade bolag, som åtagit sig att producera innehåll som benämns just public service.

I Sverige har uttrycket en snävare betydelse. Här är det den licensfinansierade avsändaren snarare än innehållet som definierar. Som det står Radiotjänsts hemsida: Det som SVT, Sveriges Radio och UR gör kallas public service. På svenska signalerar public service-märket alltså FRÅN VEM och inte OM VAD.

Det ska genast sägas: Jag är personligen en hängiven konsument av licensfinansierad etermedia (särskilt P1). Jag tänker inte göra en Axénare och slänga ut min TV. Jag betalar med glädje min TV-licens. Jag hävdar också att SVT/SR/UR har en fundamental betydelse för kunskap och bildning och demokrati i Sverige.

Men – kan ett flottigt grilltips i SVT helt automatiskt sägas ha större magnitud av allmännytta än t ex undersökande, opartisk, oberoende journalistik från en lokaltidningsredaktion? Är det verkligen sunt att använda språket på det här orwellska viset?

Häromveckan tillsatte regeringen en demokratiutredning. Ambitionen är att stärka medborgarens möjligheter att delta i politiska livet. En central fråga är hur gemene man får de kunskaper och insikter som är nödvändiga för ett politiskt engagemang. Utredningen leds av publicisten, politikern och tidigare diplomaten Olle Wästberg.

Jag har ett lästips till Wästberg: Ta del av den analys som nyligen gjordes av tidningen Dagens Samhälle och radioprogrammet Medierna. De kartlade vilka medier som bryr sig om den svenska demokratins kärnfunktion, nämligen kommunernas diarier. I ett diarium registreras och offentliggörs inkommande och utgående handlingar. Diariet är kikhålet in i kommunernas verksamhet och en ständig källa till nyheter.

I undersökningen uppgav 94 procent av kommunerna att bara dagspressen regelbundet kommer på besök för att kolla diariet. Endast var fjärde fick besök av radiojournalister. TV:s utsända kom ännu mera sällan.

Undersökningen visar alltså att det är de lokala mediehusen som står i allmänhetens tjänst genom att göra den grundrapportering och granskning som en fungerande demokrati förutsätter.

Det är inte bara i demokratiutredningen som begreppen riskerar att slinka runt som hala tvålar framöver. Myndigheten för radio och tv utreder som bäst hur SVT, SR och UR påverkar övriga mediemarknaden, inte minst lokaltidningarna. Under Almedalsveckan flaggade också kulturministern för en kommande översyn av finansieringen av de tre bolagen.

Vi får förbereda oss på en höst då många pratar allmännytta.

Frågan är bara vad de kommer att mena.

Annons
Annons
Annons