Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tolv personer i en tvåa är ingen värdig start

Ledare

Vad gör man åt en lag som försvårar etablering men som mildrar den akuta bostadsbristen?

Annons

Trångboddheten var ett faktum efter kriget. Är vi på väg dit igen?

EBO-lagen säger en hel del om integrationspolitikens rävsax.

”Syftet är att skapa ett andrum för mottagandet.”

Så förklarade statsminister Stefan Löfven omläggningen av flyktingpolitiken hösten 2015. Men krisen uppstod inte på några veckor. Och ännu värre: Andrummet har hittills inte använts för att komma till rätta med systemfel i mottagningen.

På ett sätt gav regeringens hastiga gir från ”inga murar” till id-kontroller önskat resultat. Dagens flyktingmottagning närmar sig rekordlåga nivåer. 2016 kom 28 000 asylsökande till Sverige. Mellan 2013 till 2015 var siffran 300 000.

S och MP:s signal om att Sveriges offentliga mottagningssystem nått sin maxkapacitet fungerade. Det är de konstruktiva stegen framåt som saknas.

När den liberala tankesmedjan Fores i förra veckan arrangerade konferensen Uppdrag integration fanns gott om engagemang hos kommunernas etableringslotsar. Någon talade om stadsdelar som ska byggas samman för att skapa fler spontana möten. En annan arbetade för minskade inkomstkrav i allmännyttan. Läget är inte fullt så nattsvart som man ibland kan tro.

Boel Godner, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje, påpekade dock att så länge trångboddheten består finns det inga integrationspolitiska mirakelkurer.

Södertälje har haft ett stort flyktingmottagande varje år sedan 2005. Slutsatsen därifrån är att EBO-lagen är en starkt bidragande orsak till den sociala oron på orten. Och många kommuner stämmer nu in i kritiken. I småländska Hultsfred har EBO lett till ett så omfattande mottagande att den centerpartistiska kommunledningen nu säger stopp (DN 13/1).

EBO infördes av regeringen Bildt på 90-talet och ger asylsökande rätt att bo hos släktingar, vänner och andra bekanta. Den motiverades som en frihetsreform, men baksidorna har blivit uppenbara i takt med ett stigande antal asylsökande. Särskilt illa är riskerna med många nyanlända som kommer till bostadsområden där socialtjänst och skolor redan krackelerar. Samtidigt har staten inte råd med fler anläggningar som Migrationsverket hyr för ockerpriser.

Liberalerna vill göra det lättare att ta sig ur den politiska rävsaxen genom att begränsa rätten att välja eget boende. Socialdemokraterna har kongressbeslut på att avveckla EBO, men driver inte frågan. Där står debatten om en värdigare mottagning och stampar, mer än ett år in på Sveriges flyktingrespit.

Det saknas en quick fix när samhällen på kort tid får många nya invånare. Men att låta Migrationsverket driva egna förläggningar, ett gammalt förslag från Vänsterpartiet, blir enklare med färre asylsökande. Inkomstskattelättnader för nyanlända som flyttar till avfolkningsorter ter sig också mer realistiska än tidigare.

Regeringen fick sitt andrum. Nu är tiden kommen för att börja skruva i systemfelen. Integration är inte att låta tolv personer sova på golvet i en tvåa.

Annons
Annons
Annons