Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patrik Oksanen: Ryssland militariserar Arktis, vad ska Sveriges reaktion vara?

Ryssland har tagit ledningen när det gäller att militarisera Arktis (förtydligande - en region som även omfattar norra delen av Sverige se tillägg längst ned). Dessutom ökar Ryssland fortsatt sina militära utgifter. För Sverige är utvecklingen utmanande, både när det gäller försvarsutgifter och strategiskt tänkande i ett tidevarv som präglas av regional konkurrens istället för regelstyrd säkerhet skriver Patrik Oksanen i en kommentar.

Annons

Den motoriserade brigaden i Alakurtti ligger bara 30 mil från svenska gränsen. I slutet av april bjöds västliga journalister in för första gången för att besöka  basen som öppnades igen 2014.

Ryssland fortsätter att öka sina militärutgifter och tar klivet upp på tredje platser i reda pengar. Ökningen för 2016 är 5,9 procent. Totalt lade Ryssland 69,2 miljarder dollar enligt SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

För säkerhetspolitiska Rysslandsbedömare är ökningen ingen överraskning. Den ryska desinformationen har dock vid flera tillfällen tidigare skickat ut motsatta signaler, precis som man gjort inför årets budget. Men militära kostnader kan finnas under flera anslag.

Dessutom kan beslut tas senare under året. SIPRI noterar i sin rapport att…

”It was originally expected and planned that the Russian Government would reduce its spending, including military spending. However, late in 2016 actual spending was pushed substantially higher by a decision to make a one-off payment of roughly $11.8 billion in government debt to Russian arms producers.”

Läs mer: Det stora spelet tillbaka i en hotfull värld

Putins arktiska drömmar.

Det var ingen liten extra utbetalning heller, mer än dubbelt så mycket som hela svenska försvaret kostade 2016.

När man jämför de ryska militärutgifterna med väst ska det också beaktas att Ryssland får ut mer för en satsad rubel på grund av kostnadsläge i Ryssland. Trots sanktioner och låga oljepriser har balansen mellan dollarkurs och rubel kompenserat den ryska rustningsförmågan eftersom Ryssland förlitar sig på helt på en inhemsk rustningsindustri och har lägre lönelägen.

Men även Ryssland inser att man inte kan göra allt. Fokuset blir tydligare. Planerna på en ”blåvattensflotta”, ytfartyg för de stora oceanerna, tycks nu överges nu till fördel för förmågan att operera mot främmande kuster.

Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu underströk för en tid sedan att Ryssland också kommer att fortsätta satsningen på ubåtar.

Samtidigt sjösattes Rysslands längsta ubåt. Specialubåten Belgorod är med sina 184 meter längre än ”Typhoonklassen” och har förmågan att bära med sig ytterligare en 70 meter lång ubåt för specialoperationer.

Belgorods uppgift bedöms bland annat vara moderskepp för undervattensdrönare och bygga upp ett övervakningssystem under vattnet, en viktig del i Rysslands upprustning i Arktis.

Läs mer: Löfven, en strategi utan prioriteringar eller pengar inte är handling

Att Arktis är en prioriterad riktning för rysk styrketillväxt har blivit allt tydligare de senaste åren. 30:e mars inspekterade president Putin ”Treklövern i Arktis”. Militärbasen ligger på Alexandras land som är den västligaste ön i Frans Josef Land, som annekterades av Sovjetunionen 1926.

150 man ska kunna leva på basen i 18 månader, och det är den närmaste militärbasen till det demilitariserade Svalbard som lyder under Norge, men som folkrättsligt regleras av Svalbardstraktaten. Traktaten innebär att anslutna länders medborgare har rätt att uppehålla sig på ögruppen och bedriva näringsverksamhet.

Och tonläget om Svalbard har höjts. Att Natos parlamentariska församling ska delta i ett Stortingsseminarium på Svalbard 9-10 maj har fått Ryska UD att gå i taket och kalla det för en provokation.

Men vad ska man då kalla att Ryssland lät tjetjenska specialtrupper, med utrustning, mellanlanda på Svalbard 2016 på sin väg till Nordpolen?

Även Rysslands biträdande premiärminister Rogozin landade på Svalbard 2015, trots att Rogozin är med på EU:s sanktionslista, som Norge implementerat. Ryssland valde medvetet att utmana Svalbardstraktaten genom besöket.

Det ryska signalspråket i Arktis är alltså styrka. En annan del i det är att nyligen bjöds utländska journalister för första gången in till basen i Alakurtti, som ligger vid finska gränsen och bara 30 mil från Sverige.

Basen öppnades åter 2014 och är en del av rustningarna som innebär bland annat fyra nya brigader, 14 nya flygfält, 16 nya hamnar och nya isbrytare.

Intresset för Arktis handlar om naturresurser och med de senaste klimatrapporterna så går issmältningen ännu fortare än vad man tidigare trott. 90 forskare har i en rapport från Arktiska rådet konstaterat att Nordpolen kan vara nästan helt isfritt sommartid redan om 20 år. Det är tio år snabbare än FN:s klimatpanel kommit fram till.

Samtidigt står de andra länderna med intressen i Arktiskt inte ens i startgroparna för att möta den ryska upprustningen i regionen.

För Sverige, som är en del i det Arktiska Rådet, är detta en ofta bortglömd säkerhetspolitisk utmaning. Arktisk lider också av samma problem som säkerhetsutmaningarna i Europa.

Det går inte att få stabilitet i Europa utan att Ryssland spelar lagspel, vilket inte går med Putinregimen som den franske experten Fabrice Pothier pekade på i förra veckans seminarium i Riksdagen som ordnades av Försvarsberedningen och Atlantic Council.

Läs mer: Patriotism, konfrontation och krigsekonomi i Rysslands säkerhetsstrategi

Vi befinner oss nu åter i en realpolitisk era av en konkurrerande regional säkerhetsmiljö. Mentalt är vi alltjämt i den ”eviga fredens paradigm” som bygger alla staters lika rättigheter, på gränsers okränkbarhet från Helsingforsdeklarationen 1975 och Parisstadgan från 1990 som ger rätten att välja säkerhetspolitik.

Ovilja att ta till sig den säkerhetspolitiska systemkrisen som Krim 2014 orsakade är farlig, ytterst är den nya tiden ett existentiellt hot mot små stater. Den insikten uttrycks numera allt mer ofta i olika diplomatiska kretsar i personliga samtal eller i möten enligt Chatham Houseregler (organiserade samtal utan att man får citera deltagarna). Från rysk sida kallade generalstabschefen Gerasimov säkerhetsläget i veckan för det sämsta sedan kalla kriget:

"Europa rör sig stegvis från ett av de mest stabila och tystlåtna militära regionerna till en zon av ökade motsättningar och konfrontation."

Atomisbrytaren Arktika sjösattes 16 juni 2016. En del i rustningen att få grepp om Arktis är en massiv satsning på isbrytare.

Läs mer: Varningen, Finlands självständighet kan komma att ifrågasättas 2017

I talet på sjätte Moskvakonferensen om Internationell Säkerhet pratade Gerasimov klartext om framtiden; antingen ger väst det Ryssland vill ha, en intressesfär som i sin tur leder till en ny europeisk säkerhetsordning (i klartext inskränkt suveränitet för små stater i Rysslands närområde) eller så kommer säkerhetsläget fortsätta att försämras.

Sveriges offentliga reaktion på denna nya allvarliga tid är hittills ringa, blott en halvmiljard till totalförsvaret i vårändringsbudgeten. Det är en tvåhundradel av den extra utbetalningen till militären som Ryssland gjorde 2016. Utan ytterligare tillskott till försvarsbudgetn är Sverige på väg ned mot 1% av BNP medan omkringliggande länder lägger allt mer på försvaret.

Ansvaret för att ändra styrriktning vilar nu tungt på partierna i Försvarsuppgörelsen. S, Mp, M, Kd och C har inte bara en östersjöverklighet att hantera utan också den arktiska.

Det här utmanar svenskt strategiskt tänkande, både militärt och säkerhetspolitiskt.

Och tiden är inte på vår sida.

Läs mer: Historien om 10 försvunna miljoner och ett haltande psykologiskt försvar

Hackar is. President Vladimir Putin och premiärminister Dmitrij Medvedev (t h) på  Franz Josef Land. Bilden tagen av Alexei Druzhinin, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP.

Tillägg: En del läsare verkar göra enbart tolkningen att Arktis inte berör Sverige. Men i den här texten används Arktis på det sättet som defintionen utvecklats under de senaste årtiondena och då omfattar området Norra ishavet (täckt av packis), hela Island, Grönland och Alaska, samt de norra delarna av Kanada, Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).

Intresserad av Säkerhetspolitik? Missa inte Podd 72! Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast.

#24 De finlandsfrivilligas minnesdag

#23 ÖB om pengarna, veteranerna, Aurora-17 och året som gick

#22 Målkonflikten kring resiliens - samtal med Helena Lindberg på MSB

#21 Uppsnack inför #FoFRK - totalförsvar, psykförsvar och bussresa i Polen

#20 Finland fyller 100 år i en utmanande tid

#19 Trump blir den fria världens ledare, kommer vintern nu?

#18 Missilsköld, ny ubåt och bussresa i Polen

#17 Finland´s FM Soini: "They know we will defend ourserselves like tigers and lions together"

#16 Security in the Baltic Sea region - a podcast with Edward Lucas

#15 "Lögn och förbannad dikt", samtal med försvarsministern om informationskriget

#14 Återvunnen självständighet firar 25 år och gasledningen som delar Europa

#13 kl 07:58 kom explosionen

#12 Brexitspecial 2 - Och nu då, vad hände och varför?

#11 Brexitspecial - inför omröstningen

#9 Fem år sen Fukushima, alver mot troll och dina preppingfrågor

#8 Preppa för Sportlovskyla, kulturen i säkerhetsdoktrinen & Lars Wilderäng

#7 Maskrosrötter, fredsförsök i Syrien och hur Ryssland trollar litvinenkorapporten

#6 På FoFRK del 3: "ÖB lovar försöka stoppa Bergsjös anfall, finländska myter och energiplanering för krig"

#5: Från FoFRK del 2:"Sveriges förmåga får betyg, MSB:s GD och kvällspressens utsända"

#4: Från FoFRK 1: "En Skipper, en stjärnförfattare och en civil krishantering"

#3: Medborgaransvaret i Kris, Ryssland och besök på skräckhotellet

# 2: Så fixar du strömavbrottet & kan det bli krig på Balkan?

#1: Preppa med barn och Svarta svanar

Annons
Annons
Annons