Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patrik Oksanen: Om Moderaterna inte vill att Alliansen ska förlora valet 2018 behöver vi prata om statsministerfrågan

Alliansen håller på att slå knut på sig själv när det gäller valet 2018. Moderaternas kris med sjunkande siffror och sviktande förtroende för partiledaren Anna Kinberg Batra efter alla moderata turer ökar stressen.

Annons

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra träffar studenter på Karlstad universitet på torsdagen.

Lägg därtill att Centerpartiets ökning har skapat sprickor i Alliansbygget när mentala bilder om partiernas inbördes storlek och rangordning utmanas. Samtidigt går det inte bra för Alliansen som helhet, siffrorna är alldeles för svaga när de borde var som starkast. Kristdemokraterna är närmare helvetet än riksdagshimlen.

Och den det går bra för väcker avundsjuka, ja till och med vrede. Det är inte bara stressade moderater som senaste veckan vevat mot Centerpartiet. En rad ledarsidor har också gjort det. Framför allt skjuter man in sig på att Centerpartiet inte vill stödja en regeringsmakt som bygger på SD.

Men här blir argumentationen inte särskilt hederlig. Exempelvis säger både Lars Kriss på Liberala Nyhetsbyrån (som även publiceras på den här ledarsidan emellanåt) och Alice Teodorescu på Göteborgs-Posten att man ”helt ignorerat regeringsfrågan” och att ”väljarna har rätt att få veta om en röst på Lööf är en röst på Löfven".

Läs mer: När ledarskapet för tankarna på drivved

Det är märkliga påståenden när det inte finns något annat parti som gett så tydliga svar. Centerpartiet sitter inte i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna eller som leds av socialdemokraternas Stefan Löfven. Alliansregering är förstahandsval. Annars får man söka blocköverskridande överenskommelser tillsammans med övriga alliansen. Och notera även att Lööf inte inneslutit att leda en regering där Socialdemokraterna medverkar.

I regeringsfrågan kommer andra partier undan alldeles för lätt, inklusive Socialdemokraterna.

Det andra påståendet som Kriss & Teodorescu gör handlar om att C tonat ned konflikten mellan välfärd och migration.

Även här blir det märkligt, då Centerpartiet gjort precis tvärtom. Få andra partier har varit så konsekventa i att hantera målkonflikten. Problemet för Kriss, Teodorescu och många andra är snarare att C inte köpt M-S-SD-lösningen; hårt stängda gränser före att göra en radikal reform av transfereringar, förmåner, rättigheter i migrationsområdet kombinerat med krafttag på arbetsmarknaden för att skapa nya jobb.

Problemet är snarast att medierna är mer intresserad av spelteori än politiskt innehåll vilket påverkar vad och hur mycket som rapporterats.

Och C-utspelet i veckan att Alliansen skulle använda den parlamentariska möjligheten att påverka innehållet utan att fälla budgeten har inte fått det inomborgerliga förhållandet att bli mer harmoniskt.

Moderater och andra som vill köra en alliansbudget redan i höst, bära eller brista med hjälp av SD, har svårt att se poängen med C:s utspel. Medan på andra kanten finns det de som tycker ”sitt still i båten” eller förhandla med S direkt.

Läs mer: Marcus Persson - "Fälla regeringen ingen quick fix på Moderaternas problem"

Tyvärr kommer Alliansen fortsätta att hacka ned sig själv eftersom journalistiken inte kommer att släppa regeringsfrågan till förmån för politikens innehåll. Inte heller verkar Alliansens partier våga adressera flodhästen i alliansvardagsrummet.

Alliansprojektet behöver ny energi, men man har inte en statsministerkandidat som kan skapa det. De fyra partierna måste dra slutsatser av insikten att Kinberg Batra idag inte har tillräckligt förtroende med sig för att söka statsministerposten hos väljarna.

Soligare dagar. Anna Kinberg Batra talar i Almedalen under politikerveckan i Visby.

En mätning i Expressen/Demoskop illustrerar Anna Kinberg Batras problem. Bland alliansväljare föredrar 54 procent Annie Lööf som statsminister medan 38 vill se Kinberg Batra. På den rödgröna sidan skulle 62 procent föredra Lööf, och bara 9 procent Kinberg Batra. Och hela var femte M-väljare föredrar Lööf framför sin egen partiledare.

Det är alltså mer sannolikt att Lööf skulle kunna locka över fler väljare än Kinberg Batra till Alliansen.

Och i en mätning från SvD/Sifo säger nästan varannan M-väljare att partiet skulle klara sig bättre i valet utan sin partiledare. Det är iskalla siffror för Moderaterna att hantera

Om Alliansen ska ha en chans 2018 måste man tänka nytt utanför boxen. Det är frågetecken om riktning, politikens innehåll, ledarskapet och om man kommer att hålla ihop som som skaver ned förtroendet.

Ska Alliansen vända opinionsläget krävs prestigelöshet och erkännande av både svagheter och styrkor. Sverige törstar efter politiska alternativ till regeringen och till Sverigedemokraterna.

Ett sätt att göra det på är att Alliansen presenterar sina nyckelkandidater till en ny regering förutom det politiska innehållet.

Om Moderaterna har modet att inse vad som krävs för ett regeringsskifte så innebär det att Alliansens statsministerkandidat heter Annie Lööf.

Anna Kinberg Batra skulle bli en utmärkt finansminister, Jan Björklund inrikesminister och Ebba Busch Thor socialminister. Dessutom behöver man Carl Bildt som utrikesminister för att twitterfejda med Trump och knyta viktiga band med den övriga amerikanska administrationen samt med våra grannar på andra sidan Östersjön.

Läs mer: Grejar inte AKB vändningen är det dags att kalla in Bildt under fanorna

Övriga ministerposter och fördelning mellan partierna utifrån valresultat görs efter valet. Och skulle man ändå inte lyckas i valet 2018 så får man då prestigelöst försöka hantera den parlamentariska situationen istället för att inteckna alla teoretiska utfall redan nu.

Nu lär vi inte få se nytänkandet och bytet av statsministerkandidat. Det är för mycket prestige, taktik, praxis och låsningar som är i vägen från många håll.

Istället lär vi få se mer av samma typ av debatt som idag där alliansföreträdare idiotförklarar varandra i sociala medier medan Jimmie Åkesson (SD) och Stefan Löfven (S) skrattar hela vägen till valurnorna.

Det krävdes mod för att samlas runt en badtunna i Högfors i Västerbotten. Men när enigheten och tingens ordning tas för given glöms modet som ledde till tunnan bort.

Och till sist är vattnet både kallt och gammalt.

Där är Alliansen idag.

Alliansens partiledare Ebba Busch Thor (KD), Anna Kinberg Batra (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) besöker Engelska skolan i Gottsunda i Uppsala.

Annons
Annons
Annons