Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Patrik Oksanen: Historien om tio försvunna miljoner och ett haltande psykologiskt försvar

Ledare

Det här är historien hur otydligheter i försvarsgruppen har gjort att 10 miljoner kronor, som enligt flera källor med insyn i gruppen berättar var avsedda för MSB att möta påverkansoperationer, försvann till annat längs vägen.

Detta trots att regeringen har gjort frågan till högprioriterad med en rad utspel kort innan vårändringsbudgeten.

I ett längre exklusivt digitalt ledarreportage berättas historien i 15 kapitel.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) och statsminister Stefan Löfven (S) besöker Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB,  20 mars.

Kapitel 1: Myndigheter styrs med regleringsbrev och pengar

Det här är historien om hur Sverige riskerar att rusta ned en central myndighets förmåga att hantera informationsoperationer från främmande makt. Det är en verksamhet som idag lever på ”lånade pengar” internt och där ”riktiga pengar” från regeringen saknas.

Trots att regeringen har gjort just den här förmågan till en viktig prioritering.

Statsminister Stefan Löfven (S) gick nyligen ut med högprofilerat utspel och bjöd in de andra partierna för samtal inför valet 2018.

Det är en historia om ord som längs vägen tolkas olika av olika personer. Och där de som inte är i rummet och som inte kan ämnet sedan gör en annan tolkning.

Det är också historien om en verksamhet som gång efter gång inte fått de medel man begärt, men kört på ändå. Där är resan snart vid vägs ände. Det går inte hur länge som helst.

För myndigheter styr man med två medel, regleringsbrev och pengar.

Bakom den här texten ligger bakgrundssamtal, ”off the record”, med ett tiotal personer med insyn i olika delar av beslutsprocessen; politiken, departement och myndighet.

Samtalen har skett under villkor att källskydd ges. Texten bygger också på offentlig dokumentation, som regleringsbrev, budgetäskande, statlig utredning, medierapportering och tweets.

Texten kommer inte i detalj redogöra för vilka förmågor som riskeras, redogörelsen för vad man hade kunnat göra om äskade medel hade tillförts är beskrivet utifrån vad som är offentligt. Detta för att inte mer än nödvändigt röja kapacitet, eller brist på kapacitet.

Det är en historia om hur ord och handling inte går ihop, därför att staten styr sina myndigheter med både regleringsbrev och pengar.

Det är en historia om hur ord och handling inte går ihop, därför att staten styr sina myndigheter med både regleringsbrev och pengar.

Och när inte pengarna kommer får det konsekvenser.

Pengar trumfar ord, kanske inte första eller andra varvet, men i längden.

Fortfarande finns tid för regeringen att tillskjuta de pengar som får betraktas som kaffepengar i sammanhanget, särskilt i jämförelse med de värden som regeringen anser står på spel om svensk suveränitet kränks genom en valpåverkan som vi sett i andra länder.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) och statsminister Stefan Löfven (S) besöker

Kapitel 2: Kungsholmen 20:e mars

Det här är dagen då statsminister Stefan Löfven (S) gjort frågan om att möta påverkansoperationer till en händelse för den nationella dagordningen.

På Dagens Nyheters tryckta debattsida har statsministern lagt ut texten kring utmaningarna inför valet 2018.

Löfven tar senare på dagen med sig inrikesminister Anders Ygeman (S) för att bege sig till det som av DN på nyhetsplats beskrivs som ”ett av frontavsnitten i det nystartade psykologiska försvaret av Sverige”.

Och om fronten finns hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap på Kungsholmen så är staben för fronten lägesrummet.

Ett rum med både tv-skärmar och dataskärmar där en tjänsteman i beredskap kan följa vad som händer i Sverige och utomlands, i traditionella medier såväl som i sociala medier och i andra kanaler. Här följs händelseutvecklingen i realtid och i flödena syns det om det är en lugn eller stormig dag för Sverige.

Det tillhör inte vanligheterna att medier får tillträde till rummet för fotografering. Men när inrikesminister Anders Ygeman och statsminister Stefan Löfven är på besök får pressen följa med.

”Vi ska skydda vår demokrati. Det är klart att man får tycka olika, men om en annan nation har som syfte att påverka oss för sina egna syften måste vi vara uppmärksamma och kunna säga det.”

Till Dagens Nyheter säger Löfven i samband med besöket:

”Vi ska skydda vår demokrati. Det är klart att man får tycka olika, men om en annan nation har som syfte att påverka oss för sina egna syften måste vi vara uppmärksamma och kunna säga det.”

Men enheten som får statsministerbesöket, som inte bara är en av frontlinjerna i det nystartade psykologiska försvaret utan också nyckelpunkten, ska bara några veckor senare få ett oväntat och ovälkommet besked.

För att använda Löfvens ord; den som framför allt ska vara uppmärksam och kunna säga det - riskerar att få svårare att göra det.

Detta är alltså tvärtemot de signaler som Stefan Löfven och Anders Ygeman väljer att skicka 20:e mars.

Ryska specialtrupper på Krim.

Kapitel 3: Ukraina en vändpunkt

Insikten om påverkansoperationers betydelse kommer som en kalldusch för svensk säkerhetspolitisk debatt när Ryssland ockuperar Krim. Det borde inte ha varit så.

För varningarna fanns före Krim. 2013 pekade underrättelseexperten och kolumnisten Johan Wiktorin på att det skulle bli värre. Medan informationsvolymen ökar exponentiellt där bilderna blir allt viktigare så är vår kognitiva förmåga densamma. Enkelheten och hastigheten att producera desinformation överstiger vida vår förmåga att hitta och förstå ursprunget. Och gapet ökar än mer om vi inte gör något för att hantera det.

Men vilka konkreta konsekvenser det kan få blir plötsligt tydligt 27 februari 2014. Det är inte bara att europeisk säkerhetsordning sätts i gungning när en rad internationella avtal bryts. Det är också sättet som den ryska aggressionen genomförs på som skakar om.

Det ukrainska beslutsfattandet lamslås när en rad olika maktmedel används. Det kallas numera populärt för hybridkrig, och symboliseras av de insignialösa grönklädda männen som dök upp utan att västliga medier vågade dra slutsatsen att det var just Ryska Federationens specialförband.

Med massiv propaganda och desinformation i alla kanaler, utpressning och hot mot enskilda ukrainska officerare och deras familjer, attacker på infrastruktur och användandet av frontorganisationer blir allt som sker tillräckligt förvirrat.

När bilden till sist klarnat är det ”fait accompli” på Krim. I samband med Krim blir också påverkansoperationerna mer synliga på svensk mark. Ryssland har skruvat på sina sändare och gör det brett över Europa, med riktade och skräddarsydda stötar mot olika länder.

Och MSB tillhör de myndigheter som är tidigt ute och varnar. Desinformation kan få stor betydelse. Påverkansoperationer sker till låg kostnad och med låg risk för angriparen.

Läs mer: Historiska varningar - Ryssland hotar demokratin

Det är från den här tidpunkten som MSB börjar rekrytera kompetens för att följa också vad som händer i Ryssland, även om det i den svenska myndighetskonkurrensen finns en del som ifrågasätter att MSB skaffar sig just kompetensen att ”gå över vattnet” för att se vad som sker.

Fram till idag har vi, vad som är allmänt känt, sett ett 25-tal förfalskade dokument i den svenska informationssfären. Vi har sett hur ryska medier spridit falska historier om ubåtar som också fått svallvågor in i Sverige.

Vi ser också dagliga delningar i sociala medier av vad som får konstateras vara desinformation, om inte direkt ursprung så i alla fall efter inspiration av rysk desinformation. Kanalerna som används är både öppna och dolda.

Läs mer: Desinformation med ett 25-tal förfalskade dokument

Vi har också sett hur den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR:s institut RISS (Ryska institutet för strategiska studier) deltagit på möten hos delar av fredsrörelsen.

Samma institut har enligt amerikanska medieuppgifter tagit fram en plan för att påverka det amerikanska presidentvalet och kampanjat i Montenegro (där även rysk underrättelsetjänsts plan att mörda premiärministern avslöjats). Nordenansvarige för RISS är den brottsmisstänkte provokatören Johan Bäckman från Finland.

Läs mer: Infiltrationen av Yle avslöjad när förtalskampanjen mot prisbelönta Jessikka Aro rullas upp

Från andra länder rapporteras om att politiska partier varit utsatta för hackerattacker som kopplas till Ryssland, som norska arbeiderpartiet. I Finland varnar man för att personer med dubbla medborgarskap kan bli utsatta för påtryckningar. I Tjeckien pratar den tjeckiska säkerhetspolisen om infiltration av medier i syfte att undergräva förtroendet för landets medier. Listan kan göras ännu längre.

Läs mer: Prag - Ryssland infiltrerar medier

Men det är inte bara Ryssland som är verksamma med informationspåverkan i Sverige, här finns även islamistiskt extremism, främst i form av terrorsekten Daesh.

En terrorsekt som värvar supportrar och medlemmar i islamistisk miljö i städer som Göteborg, Örebro och Eskilstuna. Och symbiosen mellan den ryska propagandan och Daesh, som göder hat och skapar oro, förstärker varandra.

Det är något båda vinner på.

MSB

Kapitel 4: Utökat uppdrag men inga pengar

När insikten om informationskriget och dess betydelse sjunker in under 2015 börjar regeringen agera.

Inför årsskiftet 2016 får MSB ett utökat uppdrag.

Enligt regleringsbrevet ska myndigheten ha ”god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information inom det egna ansvarsområdet.

Myndigheten ska dessutom genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap inom området.”

Statliga myndigheter styr man på två sätt, med regleringsbrev och resurser.

Men nya pengar uteblir.

Uppdraget för den enhet som får uppgifterna på sitt bord innebär ett påslag i första steget med ungefär 20 procent i arbetsuppgifter.

Det läggs ovanpå vanliga arbetsuppgifter, men uppgiften är viktig och byråkratin släpar alltid efter.

Pengarna tror man ska komma längs vägen, det viktigaste handlar om att komma igång. Och MSB gör interna omfördelningar och plockar av det allmänna förvaltningsanslaget för att växla upp verksamheten i enlighet med regleringsbrevet.

Hur mycket pengar som MSB anser behövs för att möta informationspåverkan kan man se i budgetäskandet 2016. Den första punkt som tas upp av myndigheten är just detta. För att hantera regeringens ambitioner begär man 20 miljoner kronor mer 2017, som trappas upp till 30 miljoner kronor 2019:

”MSB har de senaste åren ökat resurserna för att arbeta med dessa frågor genom omfördelningar inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag. MSB ser dock behov av att förstärka arbetet ytterligare inom flera delar av området psykologiskt försvar, med huvudfokus på de delar som handlar om att kunna möta informationspåverkan riktad mot Sverige.”

Förutom detta pekar MSB på behovet att bygga en förstärkningsorganisation som kan hantera större kriser, men också att det behövs forskning, studier, medborgarkommunikation, övningsverksamhet och utbildningssatsningar.

Läs mer: Besvikelserna i budgeten för 2017

Myndigheten skickar också här vad som får betraktas som en byråkratiskt tydlig varningssignal till inrikesminister Anders Ygeman (S) att man hittills har trollat med knäna, men att det finns gränser för hur länge det går:

”Behovet av att utveckla verksamheten är betydligt större än vad myndigheten kan hantera inom nuvarande ekonomiska ramar.”

I väntan på pengarna går MSB vidare och rekryterar personal. Bland annat berättar SR Ekot att sex personer ska anställas och fler ska det bli framöver. SR berättar om verksamheten under sommaren i ett par inslag med rubriker som ”Sverige utsätts dagligen för attacker med desinformation” och ”MSB utökar styrkan för att stoppa propaganda från IS”.

Men de förväntade pengarna kommer inte i höstbudgeten.

Det blir noll kronor för detta ändamål. Inte en enda krona mer.

Och MSB får stryka på foten i en rad andra frågor också. T otalt får myndigheten nästan 72 miljoner kronor mindre än vad man begärt. Där det psykologiska försvaret är alltså bara en sak på en lång lista.

Hålen att stoppa pengarna, när det gäller svensk förmåga, är alldeles många.

Janis Sarts, chef för Natos center of Excellence Stratcom i Riga, talar vid Folk och Försvars rikskonferens vid Högfjällshotellet i Sälen 2017 om bland annat sanningshalten i så kallade nyheter som sprids i sociala medier och nödvändigheten för traditionella medier och stater att motverka detta. I bakgrunden exemplet om hur historien om den fejkade explosionen av en amerikansk kemisk fabrik spreds.

Kapitel 5: Bryssel och Riga

Men på MSB går arbetet vidare. 2016 blir året då de internationella samarbetena kommer igång. En svensk tjänsteman från MSB blir stationerad på Natos Centre of Excellence för Stratcom i Riga. En annan tjänsteman från MSB, men som finansieras av UD, placeras hos EU:s utrikestjänst EEAS avdelning StratCom East Task Force.

Det är en enhet som arbetar med att följa och analysera den ryska propagandan, desinformationen och vilseledningen. I uppdraget ligger också att upplysa EU:s medborgare om vad som sker.

Och pengarna måste ju komma….

…särskilt när politiken på allvar fått upp ögonen för frågeställningen efter debatten kring de ryska påverkansförsöken av det amerikanska presidentvalet.

28:e februari i år skickar MSB in sitt budgetäskande för 2018. Under rubriken ”Psykologiskt försvar inklusive informationspåverkan” tar man också upp valet 2018 och behovet att ”skapa plattformar för att nå ut med kunskap och information samt larm/varningar till befolkningen rörande hot och risker avseende informationspåverkan", annars känns texten igen från föregående år.

Återigen skickar man varningen till inrikesminister Anders Ygeman (S):

”Behovet av att utveckla verksamheten är betydligt större än vad myndigheten kan hantera inom nuvarande ekonomiska ramar.”

Glasklart, eller? Mikael Oscarsson (KD), Daniel Bäckström (C), Hans Wallmark (M), försvarsminister Peter Hultqvist, Åsa Lindestam (S) och Anders Schröder (MP) vid presskonferensen 13:e mars.

Kapitel 6: Tårta 13:e mars

På förmiddagen 13:e mars samlas företrädare för de fem partierna i försvarsuppgörelsen för att äta tårta. Det som firas är en överenskommelse som ger 500 miljoner kronor extra till försvarsförmågan i vårändringsbudgeten.

Bakom försvarsöverenskommelsen från 2015 står förutom regeringen även Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Det är dessa partier som nu beslutat om nya pengar.

Men någonstans i den här gruppen finns en luddighet i begrepp och termer som ska leda till ett par missförstånd längs vägen och i slutändan innebär det inga nya pengar till det psykologiska försvaret hos MSB. Flera av varandra oberoende källor med insyn i gruppen säger att det ändå var avsikten att den här delen av försvaret skulle få pengar.

Och det finns många begrepp som används, för många.

I militära sammanhang kan begreppet informationsoperationer förekomma, men det används inte på MSB. Informationspåverkan är ett begrepp som inte är tydligt definierat. Påverkanskampanjer, propaganda, påverkan och vilseledning är andra ord som dyker upp för att beskriva det här området. Ett annat ord som cirkulerar är motståndskraft, samhällets och individens förmåga att se och förstå och inte låta sig påverkas av vad främmande makt försöker åstadkomma. Ett snarlikt ord som Statskontorets utredare använder sig av är motståndsanda.

Metoderna från såväl Ryssland som aktörer som Daesh kan variera. Det kan handla om terrordåd eller militära manövrar som i första hand syftar till att påverka uppfattningar. Det kan vara att man använder cyberförmågor eller ekonomiska och diplomatiska aktiviteter för att både påverka och vilseleda.

Och när man använder cyberförmåga kan det vara för att hacka e-post hos en politiker och sedan använda en front, som exempelvis Wikileaks, för att få spridning och påverka debatten.

Så vad saker och ting betyder är inte alltid så glasklart.

Det finns också ett begrepp som är informationssäkerhet som syftar på hur samhället hanterar mer allmänt säkerheten kring information, för att göra det svårare för en cyberangripare att komma åt det som är skyddsvärt.

Så vad saker och ting betyder är inte alltid så glasklart.

Mycket kan också handla om vem som gör tolkningen och när, samt hur nästa led tolkar tolkningen eller rent av utnyttjar utrymmet för tolkningar.

När försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsammans med försvarsuppgörelsens partier presenterar pengarna på en presskonferens som hålls efter tårtfikat blir det både klart och oklart.

Försvarsministern säger på presskonferensen:

”MSB får ökade resurser för att stärka arbetet med informationsoperationer och cybersäkerhet från 2017.”

På Försvarsdepartementets hemsida gör man en mycket kortfattad sammanfattning av uppgörelsen med orden ”motståndskraft mot cyberangrepp”.

Men fortfarande ryms tolkningen att man ska öka motståndskraften både mot själva dataintrånget och mot dess kognitiva effekter om det väl lyckas.

Läs mer: Här är FRA:s karta över cyberangrepp en typisk månad

Och det finns två avdelningar på MSB som sysslar med de olika delarna kring detta. En avdelning för informationssäkerhet, och den avdelning som har påverkansoperationer på sitt bord.

Och det är i dessa detaljer som djävulen bor.

Hur mycket pengar handlar det då om? Medieuppgifter gör gällande att den här summan i uppgörelsen uppgår till ca 20-25 miljoner kronor.

Och hos personer med insyn i beslutsprocessen är bilden att denna summa ska delas lika mellan ”informationsoperationer/påverkansoperationer/möta påverkan” eller vad man nu kallar det och ”cybersäkerhet”, som hos MSB egentligen går under begreppet informationssäkerhet.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) och statsminister Stefan Löfven (S).

Kapitel 7: Statsministern förstärker budskapet om satsning

19 mars lägger DN Debatt ut statsminister Stefan Löfvens inbjudan till partiöverläggningar inför valet 2018 på nätet med rubriken: "Så ska vi skydda valrörelsen från andra staters påverkan". Där berättar Löfven att man bland annat ska göra en gemensam genomgång med säkerhetspolisen om hotbilden.

Statsminister Stefan Löfven berättar att MSB ska samla ”representanter för massmedier och sociala medieplattformar för en dialog om utvecklande av informations- och cybersäkerheten”.

Dessutom berättar Löfven om Säpos arbete att genomföra kunskapshöjningar hos de politiska partierna, FRA:s arbete med cybersäkerhet, Regeringskansliets ökade förmåga till omvärldsbevakning, mer pengar till Statens medieråd för arbete med källkritik för unga, Statskontorets kommande utredning och MSB:s deltagande i Stratcom.

... ”stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet samt att stärka motståndskraften mot cyberangrepp”.

Och så finns uppgiften om försvarsöverenskommelsen med. I debattartikeln beskrivs det som ”stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet samt att stärka motståndskraften mot cyberangrepp”.

Här finns inte ordet informationsoperationer med.

Och skulle det inte ha varit för Stefan Löfvens utflykt med inrikesminister Anders Ygeman dagen därpå, till just avdelningen som jobbar med påverkansdelen, de kognitiva effekterna av ”cyberangreppet” kanske fler hade gjort en annan tolkning av vad det där med att ”stärka motståndskraften mot cyberangrepp” faktiskt betyder.

En bild säger nämligen mer än tusen ord.

Tjänsteman i beredskap i lägesrummet hos  MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, på kontoret i centrala Stockholm.

Kapitel 8: Statskontorets utredning 22 mars

Två dagar efter Löfvens och Ygemans ”frontbesök” kommer Statskontorets utredning om ”Myndigheternas arbete med psykologiskt försvar”. 40 myndigheter har intervjuats, 168 har svarat på enkäten som skickades till 198 olika statliga myndigheter.

Utredningen pekar i tydlig riktning: ”Många myndigheter bedriver verksamhet som kan bidra ett psykologiskt försvar, men att förutsättningarna för och samordningen av myndigheternas arbete kan förbättras.”

Myndighetssverige anser att MSB är den myndigheten som ska vara ett stöd att vända sig till för frågor och för att få stöd att utveckla det psykologiska försvaret. Det konstateras också att det saknas en samlad kunskap om informationspåverkan.

Flera myndigheter pekar också på behovet av en samordnad funktion för att analysera informationspåverkan som riktas just mot myndigheter:

”Både bevakningsansvariga myndigheter och myndigheter i allmänhet efterlyser mer kunskap om informationspåverkan internt och mer stöd för att kunna analysera desinformation. Det övergripande resultatet av våra undersökningar är att ingen myndighet har ett utpekat ansvar för att samordna myndigheternas arbete på området.”

Myndigheternas svar visar också på rop till regeringen att förtydliga förväntningarna på det som rör psykologiskt försvar.

Språket beskrivs som ett problem för arbetet. Motståndsanda och försvarsvilja är något vissa myndighetsföreträdare inte kan relatera till. Istället pratar de om motståndskraft, tillit, resiliens, uthållig eller rent av källkritik.

Och rapporten varnar för att avsaknaden av det gemensamma språket, definitioner som man är överens om, försvårar arbetet.

Det är alltså inte bara i försvarsgruppen som språket ställer till problem.

En polisbil täckt av blommor vid Sergels Torg i Stockholm efter terrordådet på Drottninggatan.

Kapitel 9: Drottninggatan 7 april

Efter terrordådet på Drottninggatan börjar det snabbt spridas falska photoshoppade bilder och falska uppgifter från terrordådet. En muslimsk slöjklädd kvinna redigeras in i en bild. En bild med ett påstått, men falskt citat, från en präst i SVT. Uppgifter om tre gärningsmän som sköt och attackerade med knivar. Det är bara tre exempel som dyker upp.

Om inte gärningsmannen gripits senare samma dag kan vi bara föreställa oss vilken grogrund det hade varit för olika typer av konspirationsteorier och propaganda.

Kapitel 10: Rykten under påsken

Dagarna före påsk växer en uppgift i styrka.

MSB kommer bara att få 10 miljoner kronor, och ingenting till att ”möta påverkan”. Det är alltså 10 miljoner kronor mindre till MSB än vad som cirkulerat som uppgifter tidigare.

Två av varandra oberoende källor med insyn på mottagarsidan ger samma bild. Det är MSB:s avdelning för informationssäkerhet som får hela summan på 10 miljoner kronor. Däremot inget till den delen som arbetar med att möta påverkan.

Men när uppgiften kontrolleras med källor med insyn i den sändande sidan, försvarsgruppen, så ligger den gamla bilden fast.

MSB ska få ungefär den summa som medieuppgifterna gjort gällande. Man har pratat om att det ska gå pengar både till att möta påverkansoperationer och informationssäkerhet.

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer till riksdagens plenisal med vårbudgeten för budgetdebatten.

Kapitel 11: Vårbudgeten

När vårändringsbudgeten väl kommer visar det sig att uppgifterna om de uteblivna pengarna stämmer.

MSB får bara 10 miljoner kronor, hela summan går till informationssäkerhet. Istället är det FRA som får 10 miljoner kronor till sitt arbete för att stärka cybersäkerheten.

Det gör tillsammans summan 20 miljoner kronor, vilket då pengamässigt stämmer väl överens med tidigare uppgifter.

Men det är många som blir förvånande.

En del visar sin förvåning på twitter. Försvarsdebattören och personalförsörjningsutredaren Annika Nordgren Christensen, med ett förflutet som miljöpartistisk försvarspolitiker, skriver:

”Såvitt jag förstår var försvarsgruppen överens om 10 mkr till skydd mot infopåverkan och 10 mkr till cybersäkerhet.”

Och när Totalförsvarsstiftelsens grundare Freddy Jönsson på twitter undrar var ”civilt försvar” finns i handlingarna får han svar av Anders Eriksson som är politisk sakkunnig hos försvarsministern:

”Dels till lst, landsting och kommuner för totförsvplanering, dels för cyber och påverkan.”

Men påverkan hos MSB finns inte med.

Om det finns pengar någonstans för övrigt i försvarsuppgörelsen, som går till någon annan del av totalförsvaret än MSB, för att möta påverkan, kommenteras inte av Försvarsdepartementet.

”Vi kommer inte att gå in i detaljer i vissa områden för att inte berätta för omvärlden hur vi stärker vår förmåga”, säger Marinette Nyh Radebo som är försvarsministerns pressekreterare.

Vad är det då som har hänt?

Troligen att orden har betytt olika saker för olika människor längs vägen i olika stadier av processen.

Precis det som Statskontoret varnar för i sin utredning.

Förvåning över att påverkan inte var med.

Kapitel 12: Konsekvenserna

MSB har varnat för att det inte är hållbart att leva på förvaltningsanslagen. Det går inte att göra interna nödlösningar hur länge som helst, och det går definitivt inte att växa på det sätt som verksamheten skulle behöva göra. Inte om regeringens ambitioner ska verkställas.

Den dagen MSB:s ledning tvingas prioritera annat innebär det att befintliga förmågor försvinner. Och under tiden bromsas sådant man pratat om i budgetäskandet, både inför både 2017 och 2018.

Det tar tid att ta steg framåt, men att backa går fort.

Det som händer i Sverige ska jämföras med vad andra länder gör just nu, där man genomför förstärkningar.

Det öppnar sig också en risk att värdet av de internationella samarbetena som Sverige är inne i, både EEAS och Stratcom i Riga, men även hybridcentret i Finland (där samarbetet dock ligger under UD) kommer att devalveras när det inte finns förmåga på svensk sida att hantera kunskap och policyimplikationer som kommer från de internationella samarbetena.

Emmanuel Macron är favoriten i andra omgången 7 maj, men också den som varit den största måltavlan för ryska troll.

Kapitel 13: Frankrike och Tyskland

När forskare vid Oxford räknat bort twitterlänkar till professionellt nyhetsmaterial, regering, kandidater, partier och experter så var nästan mer än var femte länk(*) till "andra politiska nyheter och information" bestående av "falska nyheter". Av det totala politiska materialet på twitter var desinformationen ca 4 procent.* Extrema ståndpunkter och konspirationsteorier förenades.

Fransmännen uppskattas också ha varit bättre än amerikanerna i att låta bli att dela falska nyheter på nätet.

Facebook rensade också tidigare 30 000 automatiska konton inför franska valet, konton som till stor del delade politiskt driven desinformation och propaganda. Franska myndigheter har varnat för att Ryssland lägger sig i valrörelsen.

På Twitter är automatiserade konton tillåtna, och många konton som i valrörelsen i USA tjänade Donald Trump har nu förvandlats till att sprida konspirationsteorier och extremhögerns åsiktsgods. Västvärlden ska slitas itu. Den transatlantiska länken ska brytas. EU ska splittras.

(*En tidigare version av texten innehöll en annan siffra som byggde på missförstånd, troligtvis hos Reuters).

Clinton Watts, tidigare FBI och numera senior fellow vid George Washington University Center for Cyber and Homeland Security, säger till Independent att nu skiftar fokuset mot Tyskland som går till val i september:

”Om jag skulle göra en uppskattning så är det ungefär en tredjedel av tidigare Trump-supporter-konton som nu försöker påverka det tyska valet”.

Vad gör dessa twitterkonton i september 2018 då Sverige går till val?

Valet 2018 närmar sig snabbt.

Kapitel 14: Är klockan fem i tolv?

Det är inte för sent att göra om och göra rätt.

Insatserna på området behöver gå framåt, och inte tillbaka. Klockan tickar snabbt mot riksdagsvalet 2018. Obehagligt snabbt. Världen väntar inte på Sverige.

De saknade 10 miljoner kronorna i vårändringsbudgeten skulle innebära en brygga mot ökade anslag 2018 (även om inrikesminister Ygeman på justitiedepartementet inte gett några indikationer kring varför det skulle bli mer pengar den här gången när det inte blivit det tidigare).

Pengarna skulle bidra till att behålla tempot att bygga förmåga att identifiera, analysera och möta påverkan till valrörelsen.

Och det var också intentionen enligt flera källor med insyn i försvarsgruppen, även om uppgörelsen var så luddigt skriven att justitiedepartementet kunde göra en annan tolkning.

Längs vägen till valet finns också flera högprofilerade händelser som vi redan känner till.

Desinformationskampanjen kring den stora svenska övningen Aurora-17 i höst är redan igång. Den ryska storövningen Zapad kommer att genomföras i samma veva. Redan i sommar ska den ryska flottan ha en stor marinparad i Östersjön där stora delar av Norra Flottan, kommer att delta.

Lägg därtill vad som kan hända från islamistiska extremistmiljön. Tiden fram till valdagen 2018 kommer inte att vara kantad av soliga och lugna dagar.

Ambitionen kan inte vara lägre än att man ska hantera både valet och det som inträffar dessförinnan.

Överbefälhavare Micael Bydén talar vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017. Det finns mycket att göra för svenskt totalförsvar.

Kapitel 15: Fler lärdomar

Det svenska totalförsvaret befinner sig i stapplande startsteg att återupptas. Det som nu hänt är dåligt på mer än ett sätt.

För samtidigt som arbetet behöver komma igång så hanterar myndighetssverige försvarsfrågorna på två sätt. Det finns de som satt sig på backen och väntar på att regeringen ska styra med både regleringsbrev och pengar.

Det finns de som börjat agera på signalvärden att arbetet nu måste igång. Och att saker och ting nog löser sig längs vägen.

De flesta som ägnar sig åt totalförsvarsfrågor, inklusive de i politiken, är av uppfattningen att vi måste göra mer och gärna förr än senare. Att sitta och vänta är alltså både dåligt och farligt.

Och nu kan de som sitter och väntar peka på vad som händer om man agerar.

De flesta som ägnar sig åt totalförsvarsfrågor, inklusive de i politiken, är av uppfattningen att vi måste göra mer och gärna förr än senare. Att sitta och vänta är alltså både dåligt och farligt.

En annan sak som framstår tydligt är också att de olika delarna av det psykologiska försvaret inte hänger samman.

Återkommande mönster är också att det tycks finnas bromsklossar inne i justitiedepartementet, som antingen inte riktigt förstår, vill förstå eller inte vill prioritera myndighetsverksamheten i det här området. Finansdepartementet är en annan utmaning när det gäller att få loss pengar.

Behovet av ett samlande nationellt säkerhetsråd med en nationell säkerhetsrådgivare som kan hålla ihop alla statens olika stuprör och rikta dessa åt rätt håll när det gäller nationens säkerhet framstår som allt tydligare.

Vi lever i en tid som vi inte kan förvänta oss bli mindre utmanande och mindre farlig de närmaste överblickbara åren.

Historien om de 10 miljoner kronor som det psykologiska försvaret saknar idag är en sedelärande berättelse om utmaningarna Sverige har för att få liv i totalförsvaret igen.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).

Intresserad av Säkerhetspolitik? Missa inte Podd 72! Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast.

#24 De finlandsfrivilligas minnesdag

#23 ÖB om pengarna, veteranerna, Aurora-17 och året som gick

#22 Målkonflikten kring resiliens - samtal med Helena Lindberg på MSB

#21 Uppsnack inför #FoFRK - totalförsvar, psykförsvar och bussresa i Polen

#20 Finland fyller 100 år i en utmanande tid

#19 Trump blir den fria världens ledare, kommer vintern nu?

#18 Missilsköld, ny ubåt och bussresa i Polen

#17 Finland´s FM Soini: "They know we will defend ourserselves like tigers and lions together"

#16 Security in the Baltic Sea region - a podcast with Edward Lucas

#15 "Lögn och förbannad dikt", samtal med försvarsministern om informationskriget

#14 Återvunnen självständighet firar 25 år och gasledningen som delar Europa

#13 kl 07:58 kom explosionen

#12 Brexitspecial 2 - Och nu då, vad hände och varför?

#11 Brexitspecial - inför omröstningen

#9 Fem år sen Fukushima, alver mot troll och dina preppingfrågor

#8 Preppa för Sportlovskyla, kulturen i säkerhetsdoktrinen & Lars Wilderäng

#7 Maskrosrötter, fredsförsök i Syrien och hur Ryssland trollar litvinenkorapporten

#6 På FoFRK del 3: "ÖB lovar försöka stoppa Bergsjös anfall, finländska myter och energiplanering för krig"

#5: Från FoFRK del 2:"Sveriges förmåga får betyg, MSB:s GD och kvällspressens utsända"

#4: Från FoFRK 1: "En Skipper, en stjärnförfattare och en civil krishantering"

#3: Medborgaransvaret i Kris, Ryssland och besök på skräckhotellet

# 2: Så fixar du strömavbrottet & kan det bli krig på Balkan?

#1: Preppa med barn och Svarta svanar

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons