Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

"Ingen har spottat ur sig fler flyktingförslag än vi" - samtal med Cecilia Malmström inför Europadagen

Ledare

Den värsta krisen för EU sedan hon började arbeta med EU-frågor för 17 år sedan. Så beskriver EU-kommissionären Cecilia Malmström läget i ett samtal med ledarsidan inför att firandet av Europadagen 9 maj.

Flera länder trotsar öppet beslutet om fördelningen av flyktingar. Greklandskrisen är inte löst. Storbritannien folkomröstar om att lämna EU. Ser vi den allvarligaste krisen som du har varit med om i EU?

– Ja, det tror jag nog man kan säga. Vi har enormt många utmaningar just nu i Europa.Hur har det blivit så?– Jag tror det har varit ett svagt ledarskap – eller ett uppfattat svagt ledarskap – att ta itu med de här frågorna, vilket i sin tur har gött den framväxande populismen till höger och vänster.

Och kommissionen är en del av det här svaga ledarskapet då, eller?

– Det finns ju ingen som har spottat ur sig så många konkreta förslag för hur vi ska hantera flyktingkrisen som kommissionen. Det gjorde vi redan innan det blev riktigt allvarligt. Då var det ingen som riktigt orkade ta i de frågorna.

Om vi tar flyktingfrågan. Där fattade medlemsländerna ett beslut. Sedan var det flera länder som sade att vi kommer inte att följa det här. Borde man kunna ta itu med sådant mer effektivt och snabbare?

– Ja, det borde man naturligtvis kunna göra. Men det är ju väldigt svårt att tvinga ett självständigt land att öppna sin gräns mot deras vilja. Och andra typer av sanktioner finns det inget riktigt legalt utrymme för i fördragen. Flera länder är ju inne på att man bör straffa eller dra in bidrag och så vidare.

Lars Ströman i samtal med Cecilia Malmström, EU-kommissionär.

Du är ansvarig för förhandlingarna om ett handels- och investeringsavtal med USA. Målet var att det skulle vara klart när Obama lämnar Vita huset. Kommer ni att klara det?

– Vi jobbar på det som plan A. Att få det så färdigt det någonsin går i slutet på året.

Jag läste att om ett företag i till exempel Hudiksvall eller Bollnäs ska sälja maskinutrustning till USA, så kan det krävas godkännande av upp till 17 olika amerikanska myndigheter. Hur går det att komma åt den typen av hinder?

– Alla de hindren kommer vi inte att komma åt. Men det vi tittar på är ett tiotal områden. Det gäller teknik, bilar, vissa kemikalier, läkemedel, textilier – där vi med hjälp av våra experter har identifierat områden där vi har lika höga säkerhetskrav för att skydda människor eller miljö. Testerna eller certifieringen är i princip identiska. Men man måste göra dem två gånger. De går vi igenom, område för område, med hoppet att vi ska kunna godkänna varandras tester så att vi inte behöver bränna upp kläder två gånger för att se om de är flamsäkra, att man inte behöver inspektera läkemedelsfabriker två gånger, att man inte behöver göra dubbla produktioner bara för att de blå kablarna i motorn går åt ena hållet i USA och åt andra hållet i Europa. Här gör vi mycket framsteg.

En av de mest kontroversiella frågorna är konfliktlösningsmekanismen. Om en stat fattar ett beslut som gör en investering värdelös ska investeraren kunna få ersättning. Du har föreslagit en helt ny modell. Hur ser den ut?

– För det första är det här ett system som har funnits sedan 50-talet, så det är ingenting nytt. Sverige har 100 sådana avtal. Det handlar om att ett företag ska kunna stämma en stat om de diskrimineras på grund av att de är ett utländskt företag. Bara då!– Alla EU-länder, utom Irland, har sådana här avtal. Men de har blivit lite gammalmodiga.– Så nu har vi föreslagit en ny modell som vi har fått in i ett avtal vi har framförhandlat med Kanada, där lagtexten är väldigt tydlig. Alla stater har rätt att lagstifta för att skydda sina medborgare eller sin miljö. – Det ska prövas, inte av dyra advokater som du kan betala, utan av en pool av domare – i förväg utsedda med hög etisk uppförandekod och integritet. Det ska finnas en överklagandemekanism.

EU-kommissionens handelsansvariga Cecilia Malmström

Kritikerna är ju rädda för följande: Säg att ett landsting har lagt ut en vårdcentral på entreprenad. Det råkar vara ett amerikanskt företag som driver den. Om landstinget plötsligt får en vänstermajoritet som vill återta vårdcentralen i offentlig regi. Skulle företaget då kunna stämma landstinget?

– Nej, det kan man inte. Vi har gjort ett gemensamt uttalande med den amerikanske ministern om offentliga tjänster, till exempel hälsa, skola, vatten eller vad det nu kan vara ... För det första är det varje land som bestämmer huruvida dessa ska läggas ut på entreprenad eller inte. Det står väldigt tydligt att har man lagt ut en sådan tjänst på entreprenad och sedan kommer det en annan majoritet och vill åter göra det offentligt. Då är det möjligt att göra.

Om du på någon minut skulle bemöta de vanligaste missförstånden om TTIP, vad skulle du säga då?

– Det finns en rädsla att vi ska sänka miljö, hälso och säkerhetskrav för att ge vika för amerikanska regler. Det är fel. Det finns en rädsla att vi ska bli tvungna att anta saker som är förbjudna i Europa, till exempel hormonbehandlat kött eller klordoppad kyckling. Det är fel.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons