Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hellre lurad än cynisk

/

Att bli lurad verkar vara något av det värsta människor kan tänka sig idag.

Annons

Att framstå som naiv och blåögd. Det är i grunden en sund inställning att inte vilja bli utnyttjad, men jag tycker att vi låter den styra oss i en alldeles för stor utsträckning i vårt samhälle.

Att förhålla sig kritisk är förstås jätteviktigt, men den tendens jag ser idag är att vi framförallt väljer att misstro människor som redan ligger ner, som saknar makt och privilegier – medan vi sällan ifrågasätter auktoriteter och allmänna sanningar. Vi kritiserar knappt längre alla de företag som lurar genom missvisande reklam och etiskt tvivelaktig försäljning, medan enskilda människor konstant tycks behöva bevisa sin utsatthet för att förtjäna hjälp eller sympatier.

Vi utförsäkrar hellre tusentals sjuka människor än riskerar att några enstaka personer lyckas lura till sig sjukpenning fast de inte är berättigade. Vi letar desperat efter tecken på att de människor som sitter på våra gator och tigger inte alls är utsatta utan i själva verket fejkar. Vi väljer att misstro brottsoffer och personer som utsatts för övergrepp, samtidigt som det finns dömda brottslingar som får support eftersom de ju är "alldeles för trevliga" för att begå brottet de dömts för och vi verkar vilja lösa den ökade otryggheten i samhället med ökad misstro, övervakning, skärpta straff, fler kontroller och hårdare regleringar.

Jag blir hellre lurad än skapar en cynisk världsbild där jag misstror allt och alla. Jag låter gärna en liten del av mina skattepengar gå till de fåtal personer som satt i system att lura försäkringskassan om det garanterar att alla sjuka och arbetslösa människor faktiskt får den ersättning de har rätt till. Jag riskerar gärna att skänka pengar till en person som använder pengarna på "fel" sätt (vem är jag ens att avgöra vad som är rätt och fel?) om alternativet är att sprida irrationella myter om organiserat tiggeri och Mercedesbilar. Jag tröstar faktiskt gärna en medmänniska som påstår sig ha blivit utsatt för övergrepp, oberoende av graden av sanning i hens berättelse.

Jag tror helt enkelt, naiv som jag är, att vår värld vore lite bättre om vi inte ständigt gick runt och misstrodde varandra. Jag tror på ett välfärdssystem som tar hand om i stället för att ifrågasätta och framförallt är jag rädd för var det kommer att sluta om utvecklingen fortsätter i den riktning vi är på väg just nu. Ökad trygghet och medmänsklighet tror jag i alla fall inte att det kommer resultera i.

Annons
Annons
Annons