Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Flyktingmottagandet – en strålande affär

Ledare

Ni minns hösten 2015, eller hur?

Albin Lindqvist håller lektion i svenska för de boende på Kilafors herrgård.

Tusentals människor sökte skydd undan krig och förödelse och vi öppnade våra kommungränser. Politisk samstämmighet rådde i Gävleborgs län. Den nytillträdde landshövdingen Per Bill samlade de politiska skarorna. Här gällde det att göra det bästa av situationen. Så blev länet det område i Sverige som tog emot flest flyktingar per capita.

I bakhuvudet på de styrande fanns naturligtvis inte enbart ädla motiv. Alla små kommuner hade det senaste decenniet drabbats hårt av urbaniseringsvågen varför tillskott på människor välkomnades.

Där andra delar av Sverige stängde stadsportarna, reagerade länet annorlunda. Och nu visar en genomgång av Dagens Samhälle att små landsortskommuner handlat helt rätt. Ur ekonomisk synvinkel. För trots stigande kostnader gjorde kommunerna förra året ett bättre resultat än någonsin med 21,5 miljarder kronor i överskott (för hela riket).

Och största vinnarna finns bland de små kommuner som tog emot många asylsökande och därmed de största mottagarna av det tillfälliga statliga flyktingstödet som kom sent 2015, med 8 miljarder kronor. Överskotten i vissa flyktingkommuner rör sig runt 10 procent av skatter och statsbidrag, att jämföra med 2 procent som är kommunsektorns tumregel för god ekonomisk hushållning.

Skatteintäkterna växte med 5,5 procent, dryga 22 miljarder kronor. Stödet var fritt att fördela mellan 2015 och 2016, och en kraftig majoritet av pengarna har landat ute i kommunerna först 2016.

Resultatet räknat i vinst per invånare för Gävleborgs län blir 2116 kronor, 602 miljoner kronor allt som allt.

Den 3 november 2015 publicerade jag en ledare med den (tydligen) provocerande rubriken "Utan invandring dör Hälsingland". Ett ställningstagande som grundade sig på den demografiska utvecklingen som klarlagts av ett statistikföretag, Statisticon i Uppsala.

Läs ledare: Utan invandring dör Hälsingland

Jag vidhåller den ståndpunkten.

Därför är det beklämmande att se hur den samhälleliga uppföljningen utvecklas av den flyktingvåg vi hade 2015.

Eftersom migrationspolitiken har skärpts i Sverige och flyktingströmmen avtagit töms och stängs nu asylboendena. Det är visserligen naturligt eftersom det inte är några permanenta lösningar.

I Gävleborg berörs tretton asylboenden av neddragningar när Migrationsverket säger upp avtalen. Fram till den 5 maj ska den stora folkomflyttningen vara genomförd. Ingen hänsyn tas till att barnen etablerat sig i förskola och skola eller att de vuxna kommit att tycka om den kommun eller by de hamnat i. Fått vänner, svenskundervisning, deltagit i integrationsprojekt – kort sagt etablerat sig. Kanske till och med skaffat sig ett arbete.

Nu ska det flyttas runt i något som liknar en slumpartad folkomflyttning. Varför skulle vi annars mötas av så bisarra nyheter som att familjer tvingas lämna Ovanåker för Stockholm?

Bostadsbristen delar vi med resten av Sverige. Och de statliga bidragen för asylmottagandet är en kortsiktig vinst.

Den långsiktiga borde rimligtvis vara att de nyanlända stannar i länet, etablerar sig och bidrar till skatteunderlaget.

Annars är vi tillbaka på ruta ett. Rent samhällsekonomiskt.

För att inte tala om de rent mänskliga förlusterna.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons