Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dumans hotbrev ska ses som spel om Ukraina

/
  • Rysslands president Putin startade kriget i Ukraina och utmanar hela den europeiska säkerhetsordningen.

Titta inte på vad Ryssland säger utan vad Ryssland gör. Med den tumregeln är det svårt att känna någon optimism inför onsdagens planerade möte i Minsk där nya försök att förhandla om eldupphör väntas. Trots Vladimir Putins försök att skylla kriget i Ukraina på väst så är det Ryssland som både startade kriget och den enda makt som kan avsluta det.

Annons

Minskprotokollet och uppföljande memorandum från i september var tänkt att leda till en fredlig lösning. Ukraina uppfyllde från sida de viktigaste delarna, som lag om utökat självstyre, amnesti för separatister samt inledningsvis ekonomiskt ansvar för Donetsk och Luhansk. Men Ryssland drog inte tillbaka sina styrkor, separatisterna genomförde ett skenval i strid med ukrainsk lag och sedan gick man till angrepp vid Donetsk flygplats. Offensiven har fortsatt efter det. Rapporterna från de hårda striderna vid Debaltseve och nya uppgifter om förstärkningar från Ryssland visar att Kreml vill flytta fram gränserna ytterligare.

Att ryska Duman hotar med storkrig för hela Europa och skriver brev till bland annat svenska riksdagsledamöter och vädjar om att förena sina ansträngningar för att stävja krisen som redan inneburit elände och förstörelse Sydöstra Ukraina och nu äventyrar själva möjligheten till ett fredligt liv för över åttahundramiljoner européer ska ses som en del i spelet om Ukraina.

I Minsk försöker Frankrike och Tyskland hitta halmstrået som ska leda till vapenvila, nedtrappning och fred. Sveriges förra utrikesminister Carl Bildt har kallat det för sista chansen att stoppa en kraftig upptrappning. Väljer Ryssland fortsatt krig är risken överhängande att konflikten kommer att eskalera. Hittills har Väst valt att endast stödja Ukraina med icke-dödligt militärt material, vilket blir en allt orimligare ståndpunkt i takt med att Ryssland går allt djupare in i landet. Särskilt eftersom Ukraina 1994 lämnade ifrån sig tusentals kärnvapenstridsspetsar efter omfattande säkerhetsgarantier från bland annat Storbritannien och USA.

Även om det, mot förmodan, skulle bli en lösning i Minsk och nedtrappning i Ukraina är ändå mönstret från Rysslands agerande det senaste året oroväckande. Två gånger de senaste månaderna har hela Östersjöflottan varit ute på övningar, ryskt bombflyg har övat bekämpning med kryssningsrobotar tillsammans med en landstigningsstyrka och Ryssland rustar mot att 2020 ha kapacitet för att kunna genomföra tre parallella Ukrainainsatser.

Rådet till partiernas försvarsförhandlare här hemma i Sverige är att titta på vad Ryssland gör och inte vad Ryssland säger. Med den analysen är den enda rimliga slutsatsen att de svenska försvarsutgifterna behöver höjas upp till två procent av BNP:n under de tre-fyra kommande åren. Oavsett om det sker ett under i Minsk eller inte.

Annons
Annons
Annons