Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Varför säger Fridolin nej till mer idrott?

+
Läs senare
/
  • Frågor som vi moderater vill ha svar på är: varför röstade Gustav Fridolin och regeringen nej till mer idrott i skolan? undrar M:s skolpolitiska talesperson.
Insändare

Moderaternas skolpolitiska talesperson, Camilla Waltersson Grönvall, ifrågasätter MP:s och S skolpolitik och undrar varför man inte satsar mer på skolidrotten. MP ger Svar direkt.

Moderaterna vill öka antalet timmar idrott i skolan. Forskning visar tydligt att idrott och rörelse är bra både för hälsan och inlärning. Att de två regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, i riksdagen röstade nej till förslaget om att utöka antalet idrottstimmar visar att vi har en regering som inte är beredda att investera i våra barn och ungas välmående och kunskapsförbättring.

Moderaterna är övertygade om att idrott och rörlighet i skolan är rätt väg att gå. Forskningsresultat från bland annat Bunkefloprojektet visar på motionens positiva betydelse för barns resultat i skolan. Där uppnådde 96 procent av eleverna i gruppen som fick idrotta mer behörighet i gymnasieskolan, jämfört mot 86 procent i gruppen som inte fick det.

Sverige ligger, i en internationell jämförelse, illa till när det kommer till antalet idrottstimmar i skolan. Frankrike, som har 108 timmar idrott per skolår i grundskolan, toppar listan. I andra änden ligger Sverige. Med vårt genomsnitt på 56 timmar idrott i skolan per år är det endast sju EU-länder som har mindre idrott i skolan.

Det vill vi ändra på. Moderaterna och Alliansen driver därför tillsammans med en majoritet i Sveriges riksdag en utökning av antalet utbildningstimmar i idrott, från 500 till 600 timmar, vilket motsvarar en ökning på 20 procent. Men när riksdagen röstade om detta i kammaren tidigare i våras så röstade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till förslaget.

Vi vill också att idrotten ska kunna rekrytera och behålla fler medlemmar än idag. Vår förhoppning är att skolan ska samarbeta med idrotten. Därför vill vi även bygga upp samarbeten mellan fritidshem och idrottsföreningar så att alla elever kan idrotta efter skolan och under tiden i fritids.

Gustav Fridolin och Stefan Löfven hade i våras chansen att ansluta sig till detta och utöka antalet idrottstimmar. Men när Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade nej till detta i riksdagen är det tydligt att de inte var beredda att ta den chansen.

Frågor som vi moderater vill ha svar på är: varför röstade Gustav Fridolin och regeringen nej till mer idrott i skolan? Varför är regeringen inte beredd att investera i våra barn och ungas välmående och förbättra deras förutsättningar att klara skolan?

Camilla Waltersson Grönvall (M)

skolpolitisk talesperson

Svar direkt

Moderaterna frågar om regeringen är beredd att investera i våra barn och ungas välmående och förbättra deras förutsättningar att klara skolan. Svaret är att regeringen och Miljöpartiet har prioriterat detta ända sedan vi tillträdde. Det krävs bred enighet för skapa långsiktighet och trygghet i skolan och vi är glada att nu även Moderaterna visar att de vill prioritera skolan.

Vi delar Moderaternas bild om att rörelse och motion är viktigt för inlärning och att det ska vara ett stående inslag i skoldagen. Det behöver dock inte begränsas bara till idrottstimmarna utan varje lärare har möjlighet att utveckla sina lektioner så att de innehåller mer rörelse. Att endast fokusera på idrottstimmarna riskerar att bli ett slag i luften då frågan är mycket större än så.

Det handlar om att öka kvalitén på undervisningen. Den effektiva tiden mellan lärare och elever är exempelvis av större vikt än att tiden i skolan blir längre. Ungas psykiska ohälsa är en stor utmaning idag och en viktig del av elevernas hälsa som inte endast kan mötas genom fler idrottstimmar.

Moderaterna vill se mer samverkan mellan idrotten och fritidshemmen. Här är vi också överens. I Gustav Fridolins sommartal lanserade Miljöpartiet sina tankar om ett brobyggarprojekt, för att stärka skolan koppling till olika samhällsaktörer, så som idrottsrörelsen, för att fler ska kunna bidra till att alla elever får en bra skolgång.

Regeringen har sedan sin första budgetproposition gjort stora investeringar för att öka elevernas välmående och möjlighet att nå sin fulla potential. Bland annat investerar vi 200 miljoner kronor årligen för en stärkt elevhälsa, ökar vuxennärvaron i skolan och har inrättat nationella skolutvecklingsprogram bland annat för att stärka värdegrunden i skolan och motverka kränkningar och diskriminering. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning om hur vi ska kunna hjälpa elever med långtidsfrånvaro tillbaka till skolan.

Elisabeth Knutsson (MP)

riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons