Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sänkning av rut-taket drabbar dem som behöver jobben mest

En sänkning av taket drabbar alltså dem som har störst problem med att komma in på arbetsmarknaden., skriver sju representanter för Företagarna med anledning av det sänkta rut-avdraget..

Annons

Rut-avdraget, avdrag för hushållsnära tjänster, är en populär reform som 15 028 personer i Gävleborg utnyttjade förra året. Tillsammans gav de 158 människor heltidsarbete i en sektor som knappt existerade innan och långt fler personer ett deltidsjobb. Över 400 företag i Gävleborg erbjuder rut-tjänster och 2014 var företagen i branschen mycket positiva om utvecklingen framåt. 

Men sedan hände det något. Regeringen aviserade inför budgeten 2016 att taket för avdraget skulle sänkas från 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor. Det tog inte lång tid innan företagen reagerade. Tillväxten av antalet företag i branschen minskade procent på grund av den osäkerhet regeringens förslag skapat. När en småföretagare som satsar mycket eget kapital och tid i sitt företag får signaler om att framtiden är osäker är det klart att denne drar öronen åt sig. I stället för att lägga kraft på att utveckla sitt företag och växa och skapa fler jobb blir regeringens signal att småföretagen bör ligga lågt och vänta och se var branschen landar.

De som vill se en sänkning taket brukar framhäva att sänkningen egentligen bara drabbar två procent av rut-användarna. Men en av delarna i samband med migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Allianspartierna var att RUT skulle utvidgas till att också omfatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet (rit-avdrag). 

Det kommer att uppstå ett problem när fler företag erbjuder fler hushållsnära tjänster till kunder – kunder som inte längre kan nyttja alla nya tjänster då taket sänks. Kunderna kommer i stället att tvingas välja mellan vilka tjänster hushållet ska nyttja – och välja bort de andra. Effekten av utvidgningen kommer på detta sätt inte att bli så stor som den skulle kunna ha blivit. 

Utvidgningen var också ett led från regeringens sida att skapa en snabbare etablering på arbetsmarknadens för nyanlända. I en undersökning som Företagarna och Offerta gjorde förra året visade att de anställda inom rut-branschen kom från arbetslöshet och att en majoritet av företagen, 54 procent, hade två eller fler nationaliteter anställda. rut-branschen är alltså en integrationsmotor där många invandrare och arbetslösa kan ta ett steg ut på arbetsmarknaden.

En sänkning av taket drabbar alltså dem som har störst problem med att komma in på arbetsmarknaden. Detta är olyckligt och vi menar att om regeringen menar allvar om att nyanlända snabbt ska komma in i arbete borde förutsättningarna för att starta nya företag i branschen snarare förbättras istället för att försämras. Speciellt i det här läget när regeringen själv skärper försörjningskraven för nyanlända måste rut-taket vara kvar på nuvarande nivå för att skapa fler jobb åt de som står längst från arbetsmarknaden.

Annicka Borgman

ordförande, Företagarna Söderhamn

Janne Ström

ordförande, Företagarna Hudiksvall

Katarina Svender

ordförande, Företagarna Ljusdal

Rolf Volungholen

ordförande, Företagarna Bollnäs

Eva Cooper

regionchef, Företagarna Gävleborg

Östen Johansson

ordförande, Företagarna Gävleborg

Ulf Alexsson

ordförande, Företagarna Woxnadalen

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons