Eller, hur fasen kunde det bli på detta sätt? Sitter man i Ljusdal Energis styrelse, och har rätt att besluta om att Ljusdals kommun ska bygga/köpa en ny kontorsbyggnad, dess drift och personal, så får man anta att olika scenarier har gåtts igenom, till exempel fastighetens eventuella ombyggnadsbehov och olika framtida mervärden. Man skulle kunna initiera vidare bebyggelse kring Östernäs, fast-, såväl som fritidsboenden.
Andra aspekter kan vara marknadsföring av orten, att göra den till en attraktiv besökskommun med närhet till skog, vatten och naturvårdsområden.
Kavallin skriver att ingen från fullmäktige kommit till honom med synpunkter, varken före eller efter köp. Det får mig att undra: Hur förs samtalen mellan Ljusdals kommuns politiker och vilken samhällspolicy råder?
Att byggnaden sägs vara rötskadad är tveksamt nog. Att marken är bemängd med gifter och ännu inte är undersökt är även det avslöjande för kommunen.
Ljusdal tycks ständigt leva i en slags underfinansiering och obeslutsamhet. Och det samtalsforum som kommunen behöver saknas också. Det leder till att man inte lyckas föra en idédiskussion som invånarna känner sig intresserad av och delaktig i.
