Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Får en minister ljuga hur mycket som helst?

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) vill höja biståndet till det cyklondrabbade öriket Vanatu i Stilla havet.

Annons

Landet överfölls nyligen av ett kraftigt oväder, cyklonen PAM, med en förödelse vi knappt kan föreställa oss. Att efter bästa förmåga hjälpa till med att återuppbygga vad som raserats är en moralisk plikt som anstår ett välmående land som Sverige.

I sin debattartikel i Aftonbladet (17/3) visar biståndsministern sin besatthet av en verklighetsfrånvänd syn på klimatfrågan. Hon skriver tvärsäkert att cyklonen PAM bekräftar att antalet väderrelaterade katastrofer ökar och att om inte klimatförändringarna bromsas kommer katastroferna fortsätta öka. Hon menar tydligen att den globala uppvärmningen leder till en ökad frekvens av orkaner och att vi kan påverka detta. Antingen ljuger hon medvetet, eller så begriper hon inte bättre.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att antalet orkaner eller cykloner har ökat, kommer att öka, eller att de har blivit våldsammare. Statistiken över orkanfrekvensen på jorden talar ett tydligt språk. Ovädren kommer och går. Något specifikt mönster kan inte urskiljas. Om något, ser man en viss minskning av orkanfrekvensen under senare år.

Biståndsministern har rätt i att bistånd spelar en viktig roll för att rusta samhällen att bättre klara av naturkatastrofer. Det kan till exempel handla om att bygga bättre bostäder och infrastruktur och utveckla varningssystem. Ett sådant synsätt behöver inte underbyggas med lösa spekulationer om vad som gör att katastroferna inträffar.

Varför gör ministern denna osakliga koppling till klimatförändringar och människans skuld? Är skuldkänslan det som driver biståndsministern i hennes viktiga arbete? Kan hon inte hålla isär biståndsfrågorna från klimatpolitiken?

Ministern tycks mena att om vi hade minskat koldioxidutsläppen tidigare hade inte katastrofen inträffat. Om den ändå hade inträffat skulle vi i så fall vara utan skuld. Hjälpbehovet till Vanatus invånare hade då inte varit lika behjärtansvärt. Sanningen är nog att PAM inte bryr sig om våra utsläpp. Vanatu ligger i ett cyklonbälte och cykloner/orkaner är inte ovanliga. PAM hade ändå drabbat Vanatu. Men då hade vi kanske inte haft råd med något bistånd.

Sigvard Eriksson

medlem i Nätverket Klimatsans

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons