Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den 1 augusti började slakten!

/
  • Skribenterna tycker inte om Jaktjournalens rovdjurskampanj.
Insändare

Fyra insändare kritiserar – och får Svar direkt – Jaktjournalens kampanj för rovdjursjakt. De skriver: Den 1 augusti påbörjade tidskriften Jaktjournalen sin rovdjurskampanj för vad vi vill kalla för slakt, varför de på nytt går ut med följande uppmaning till sina läsare:

Annons

”Den första augusti 2017 är det åter dags för Jaktjournalens klassiker, Rovdjurskampanjen. Då kan alla rovdjursjägare inleda årets jakt- och fångstsäsong (bland annat använda fällor, obs, skribenternas notering). För femtonde året i rad får alla jägare som skjuter eller fångar räv, grävling, mård, mink, iller, kråka, skata, måsfågel eller nötskrika chansen att både göra en betydelsefull viltvårdsinsats och vara med om att vinna fina priser för sitt engagemang.”

Tidigare år har man haft med följande mening: Jaktjournalens Rovdjurskampanj är utan tvekan landets största viltvårdsinsats. Segraren i ungdomsklassen 2016 dödade sju rävar, en grävling samt 455 fåglar. Ytterligare information finns på jaktjournalen.se.

Emma, Ingemar, Inger och Kent

jaktkritikerna Västra Götaland

Svar direkt

När Sveriges jägare bedriver viltvård gynnar det många fler arter än dem som jagas. Jaktjournalen har sedan 15 år redovisat och uppmuntrat det viltvårdsarbete som våra duktiga läsare och jägare utför. Ett arbete som jägare, ornitologer och djurvänner har stor nytta av.

En rovdjursjägare och viltvårdare måste vara långsiktig och jobba med jakten år ut och år in för att det ska ge resultat bland småviltet. Våra små rovdjur tar aldrig paus eller sabbatsår och ett förlorat år märks omgående på annat vilt.

Jaktjournalen har valt att under alla år uppmärksamma de jägare som arbetar i det tysta och utför stora insatser för landets vilt. Det är inte bara jaktbara viltarter som gynnas. Tvärtom, mängder av fridlysta och sällsynta arter får en chans att klara sig när jägarna håller efter våra små rovdjur.

Ett bra exempel är de jägare och ornitologer som samarbetade i Stockholms skärgård för att rädda skärgårdens fågelliv som var på väg att utrotas på grund av minkens härjningar. Mården är ett annat exempel på ett rovdjur som bland annat tar ugglor och hackspettar när de valt att övernatta i någon trädhåla. Mården är även expert på att röva fågelägg. Listan kan göras lång på den nytta jägarna gör när de håller efter räv och grävling. För att inte tala om nötskrikan som är en otroligt effektiv, och för många en osynlig, predator som gör stor skada när den rövar fågelbon i skydd av storskogen.

Rovdjuren gör ingen skillnad på lovligt vilt, fridlyst eller mycket sällsynta fåglar. Rovdjuren dödar allt vilt de har möjlighet till under hela året. Jägarna har till skillnad från rovdjuren en jakttabell att hålla sig till och jaktbara viltarter har alla en jakttid som är fastställd i samråd med landets djurskyddsorganisationer. Vi vet att jägarnas viltvårdsarbete stärker viltstammar och ger fridlysta och sällsynta fågelarter en chans att föröka sig och överleva. Jakt och viltvård går hand i hand och jägarna är ofta de största naturvännerna.

Roger C Åström

Jaktjournalens Rovdjurskampanj

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons