Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Trumpifieringen av landsbygden blir städernas fall

Har sprickan mellan stad och land redan blivit för djup? Vilken roll spelar politikerna och medierna i den oroande utvecklingen?

Nu har statsminister Stefan ”Svetsarn” Löfven (S) gett sig ut på turné för att uppmärksamma klyftorna mellan stad och land i ett försök att löda ihop nationen. Det behövs, för varken han själv eller hans landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) gjorde i höstas något övertygande eller särskild visionärt intryck angående det svenska samhället utanför storstäderna i journalisten Po Tidholms uppmärksammade tv-program, med det allvarligt underfundiga namnet i ”Resten av Sverige”.

Socialdemokraterna håller på att förlora sitt stöd i svensk landsbygd. Även om partiet fortfarande är störst på landsbygden har partiet tappat nära var fjärde landsbygdsväljare sedan valet 2014, enligt Novus mätningar.

Statminister Stefan Löfven har gett sig ut i landet för att försöka svetsa ihop en splittrad nation.

Det som istället har hänt är att många väljare hittat tillbaka till Centerpartiet, som nära dubblerat sitt stöd sedan valet. Men allra starkas går Sverigedemokraterna fram, i oktober svarade nära var fjärde landsbygdsväljare att de skulle lägga sin röst på partiet, nu har det sjunkit tillbaka något, men ändå är partiet nära dubbelt så stort bland de berörda väljarna jämfört med det gamla bondepartiet Centern. Det är även större än Moderaterna med dess anspråk på att vara ett statsbärande parti.

Sedan 30 år tillbaka har skillnaderna mellan land och stad ökat drastiskt i Sverige. Två tredjedelar av landsbygdskommunerna har, trots total befolkningsökning och betydande invandring, färre invånare i dag än i mitten av 1980-talet. Drygt var tionde kommun har förlorat mer än en femtedel av sina invånare.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på handelshögskolan i Jönköping, har ägnat en stor del av sin forskargärning åt att studera urbaniseringens utarmning av landsbygden. I en intervju med TT konstaterar hon att minskade skatteintäkter, färre jobb och mindre lokal konsumtion helt enkelt gör att hela samhällen ute i Sverige slås ut och dör. Hon ser framför sig en svensk landsbygd som inte längre mäktar med att förse sina invånare med grundläggande samhällsfunktioner som vårdcentraler, skolor och bensinmackar.

Nationalekonomen Charlotta Mellander befarar att svensk landsbyggd

Charlotta Mellander spår en Trumpeffekt bland väljaropinionen på landsbygden och hävdar att vi i viss mån såg den redan i senaste valet där landsbygds- och stadsbefolkning skilde sig kraftigt åt i hur de röstade.

De som lever utanför de stora städerna upplever att politiken inte tar dem på allvar och medierna inte skildrar deras situation. Donald Trumps stöd i det amerikanska presidentvalet var störst på amerikansk landsbygd och där arbetslösheten var mest utbredd. Enligt Charlotta Mellander beror det också på att den förre presidenten Barack Obama inte hanterat de problem som de människorna står inför och att Hillary Clinton därför inte heller hade något förtroende hos dem.

En nedlagd bensinstation utanför Sala. Bensimackar är grundläggande samhällsfunktioner som nu försvinner från landsbygden.

Den politiska rörelse som nu kalls den alternativa högern eller auktoritära populismen, har vuxit fram i västvärlden i takt med den ökade urbaniseringen de senaste 30 åren. Inget tyder på att dess tillväxt kommer upphöra. Charlotta Mellanders analys är att den här utvecklingen kommer att fortsätta i takt med att sprickan mellan stad och land fortsätter att växa.

Hon har dragit givna paralleller till Brexit, där brittiska arbetarklass- och landsbygdsväljare röstade för utträdde ur EU utifrån liknande premisser. Charlotta Mellander spår nu att världen kommer drabbas av en liknande, men kanske inte längre lika överrumplande, överraskning i det franska presidentvalet.

Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet på att ge ett budskap som gick hem hos frustrerade väljare på den amerikanska landsbygden.

Amerikanska analyser efter valet pekade också på att de lokala mediernas försvagning i stora delar av landet hängde samman med stödet för Trump. Frånvaron av journalister som skildrar de människornas utmaningar och livsvillkor har både gjort det svårt att ventilera det som behöver ventileras i offentligheten och att över huvud taget se och förstå kraftiga värderingsförskjutningar i opinionen. Så sent som på valdagen fick vi veta genom experter och opinionsinstitut att Trump var chanslös, sedan vann han en förkrossande seger över Clinton.

Att Charlotta Mellander på samma vis pekar ut mediernas roll för utvecklingen i Sverige är intressant. Hon nämner mediernas centralisering och stadsfixering. Även om lokalpressen i Sverige har det tufft, är den fortfarande relativt stark, i synnerhet bland den till antalet icke föraktfulla äldre delen av befolkningen.

Igenvuxen lekpark med trasiga gungor på skolgård vid stängd skola i Kalix kommun i Norrbotten.

Problemet i dag är att lokala medier ofta i enskilda nedslag skildrar nedmonteringen av landsbygden genom att uppmärksamma nedläggningar av sjukhus, skolor eller andra stora arbetsplatser. En sammanhängande och systematisk bevakning av och analys över hur de enskilda delarna hänger samman med en större samhällsutveckling saknas tyvärr. En sådan skulle bättre förbereda befolkningen på dramatiska förändringar och ge dem möjlighet mer konstruktivt opponera eller hitta egna lösningar och föra en lokal och regional debatt om de allvarliga utmaningar landsbygden står inför.

En bevakning av det slaget skulle öka förståelsen för lokala politiker och myndigheters prioriteringar och ekonomiska handlingsutrymmen och att sakligt kunna kritisera och utvärdera beslut. Precis som Charlotta Mellander påpekar visar nu en annan undersökning från Novus att åtta av tio svenskar att politikerna fjärmar sig från väljarna och inte ens hälften av dem tror att politikerna kan lösa våra samhällsutmaningar.

VLT:s kulturredaktör Erik Jersenius vill gärna se en mer sammanhängade och analytisk mediebevakning av landsbygdens utveckling och utmaningar.

För att inte väljarna ska få rätt om politikens oförmåga krävs en öppen och ärlig debatt om hur Sverige ska hållas samman. Ett generellt problem bland västerländska politiker är att deras fokus ligger på att vinna olika väljargrupper och att till varje pris tvinga igenom marginella majoriteters vilja mot minoriteter genom och på bekostnad av demokratiska institutioner, istället för att statsmannamässigt för en politik med hela folket i åtanke. Det är ingen hemlighet att svenska partier ägnar ett ohämmat stort intresse åt att jaga urbana medeklassväljare och att bäst förse dem med verktyg för att ”få ihop livspusslet”, medan många medborgare på arbetslöshetens landsbygd knappt har några liv att pussla ihop över huvud taget. För lite engagemang och tankekraft har ägnats åt att hantera globaliseringens och urbaniseringens söndrande verkan på samhällsväven.

En Trumpifering av den svenska landsbygden kommer i längden att få väldigt allvarliga konsekvenser. Trumps strategi har så långt varit att misstänkliggöra etablerade medier och politiker. I nästa steg har han tagit strid mot domstolarna för att på sikt piska upp folkligt förakt även mot åtminstone delar av rättssystemet.

En svensk landsbygdsbefolkning, om möjligt krympande, kommer i längden att bli oregerlig om den inte känner något förtroende för myndigheter och politiker över huvud taget. Som vi nu sett i Storbritannien och USA är den väljar gruppen tillräckligt stor och stark för att av bitterhet och frustration slå hårt tillbaka mot städerna.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons