Annons

Inte bara bönder byggde träslott

/

Drabbades bönderna i Hälsingland av storhetsvansinne och byggde allt större och ståtligare träslott för att manifestera sin heder och status i samhället?

- Det var faktiskt inte bara självständiga bönder som byggde de stora gårdarna. Även soldater och torpare använde sina resurser till att bygga stort och fint.

Det påpekar Ella Johansson, professor i etnologi på Uppsala universitet. Hon har funderat en del kring begrepp som heder och status i samband med bygget av träslott i Hälsingland.

CB: Ditt forskningsfält har en väldig spännvidd – från avhandlingen om det manuella skogsarbetet i Norrland 1850-1950 till nutidens förorter präglade av migration och segregation. Finns det några gemensamma beröringspunkter?

- Jag ser hur människor har kapacitet att göra svåra och stora saker i sina liv. Vi har den förmågan. Eftersom jag också bott och arbetat en del utomlands, vid universitet i Berlin och London och är intresserad av antropologiska teorier har jag blivit intresserad av att se på det svenska med ett utifrånperspektiv.

När du ser träslotten i Hälsingland, vad ser du då?

- Jag har ju vuxit upp med dem omkring mig eftersom jag är född i Voxnadalen och har varit där mycket som barn. Jag tycker de är fantastiska. Men det är fint även i Jämtland och Tröndelag, man kan inte riktigt avgränsa kulturen. Det som gäller speciellt träslotten i Hälsingland är att man inte har avskilt sig som bönder på samma sätt som i till exempel Jämtland. Med handeln med lin och jordbruksprodukter har man haft täta kontakter med städerna och tagit upp många drag från den borgerliga köpstadskulturen i sitt byggande och heminredning.

Så det var rika, handlande bönder som ville visa sin status?

- Faktum är att bouppteckningarna visar stora variationer i byggherrarnas förmögenhet och inventarieinnehav. Gårdar med ursprung ur soldattorp till exempel kan ha väl så stora proportioner och praktfulla förstukvistar som de som byggts av mer välbärgade bönder och andra.

- Träslottsforskningen har oftast fokuserat på kostnaderna för byggandet, vilka inkomster som gjort dem möjliga och så vidare, och det är ju viktigt och legitimt. Men jag har valt att se på byggandet som en kulturell form, som inte beror på att man har inkomster från till exempel lin eller timmer. Det är ju inte självklart att välstånd ska användas till att bygga stora mangårdsbyggnader, det sker bara i vissa regioner. Det handlar om vad man prioriterar och förstås även om tidsanvändning, arbetsförmåga och inte minst kontaktnät.

I samband med det tvärvetenskapliga Ängersjöprojektet eller Flexibilitet som tradition som det hette, skrev du 2003 en artikel som hette Det sista träslottet, som handlade om rivalitet, jämlikhet och byggalenskap i skogsbygderna, där du utifrån ett socialantropologiskt perspektiv tittade på frågor som egalitet och rivalitet i olika samhällen. På vad sätt kan man koppla byggandet av hälsingegårdar till grisfester i Melanesien?

- Big Man-systemet i Melanesien, som ligger i Stilla havet, har använts som ett exempel på hur en enkel form av ledarskap kan ta form i en egalitär, det vill säga socialt och ekonomiskt likställd, kultur. En melanesisk Big Mans enda maktbas är hans förmåga att organisera grisfester. Han använder status och prestige för att mobilisera sina sociala nätverk. Resultatet av hans förmåga att få andra att bidra med grisar och annat visar sig i storleken och kvaliteten på en grisfest. Kalasen i herrstugor och gäststugor, byggda för att hålla fester i, är kanske en parallell. Heder och status kan omsättas till att man får hjälp, väljs ut till att vara någon som andra människor gärna sluter sig till och jobbar för.

Så vad ska vi ha världsarvet i Hälsingland till?

- Det finns en mängd intressanta forskningsuppslag som anknyter till världsarvet. Vi behöver veta mer om målarna och om utanvidsfolket som bodde i utkanterna av hälsingegårdarna. Globalt sett kan frågor om vad det innebär att vara bonde i olika delar av världen knyta samman olika forskargrupper.

  • Fakta/Big Man

    Big Man: politiska ledare i stamsamhällen i Melanesien, flera ögrupper nordost om Australien i Stilla havet. I motsats till hövdingskapet är positionen som Big Man inte ärftlig utan grundas på personlig prestige, som beror på förmågan att dra till sig anhängare genom övertalning, generositet och politisk skicklighet. (Källa Nationalencyklopedin)

  • Vad ska vi ha världsarvet till?

    En artikelserie om hälsingegårdarna och världsarvet.

    Etnolog Ella Johansson hoppas att världsarvet kan innebära en satsning på forskning, om bland annat målarna som gjorde utsmyckningarna på väggarna i de stora husen och om utanvidsfolket som bodde i utkanterna av hälsingegårdarna.

    Tidigare avsnitt, en intervju med Kristian Berg på Hälsingland museum, publicerades 6.11.

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons