Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kors i taket!

Annons

En ledarskribent – Åsa Malmström - som kopplar kärnkraft till uranbrytning och atomsopor! Kan inte påminna mig att jag sett det på hälsingetidningarnas ledarsidor tidigare. När man försöker diskutera denna komplicerade, komplexa och farliga energikälla med uran- och plutoniumkramare så fastnar dem nästan alltid i det eviga och okunniga två hål i väggen resonemanget.

Eller på sin höjd känner man till att det finns reaktorer.

Åsa Malmström har dessutom förstått att uranbrytning och slutförvar är kanske de riktiga samvetsfrågorna Frågor där folket inte alls är med på noterna. Så sant!

Kommer man så långt i sin insikt så börjar man närma sig pudelns kärna. Nämligen att urankraftsfrågan har en djupt moralisk dimension, långt ifrån de två hålen i väggen.

Åsa Malmström nämner även Synovates senaste opinionsmätning som säger att sex av tio svenskar säger ja till att ersätta gamla reaktorer med nya.

Jag kan sätta mitt huvud i pant på att de tillfrågade som så lättsinnigt önskat en fortsättning på svensk plutoniumproduktion fram till slutet på detta sekel inte skulle ha kunnat redogöra för hela kärnbränslekedjan från början till slut ifall att det hade varit Synovates fråga.

Jag menar att man måste kunna kräva av varje kärnkraftkramare att han/hon ska känna till, i grova drag åtminstone, hela kärnbränslekedjan. Hur uranbrytning går till och var, var och varför konvertering och anrikning sker, vad som transporteras fram och åter över jordklotet och med vilka transportmedel, var bränsletillverkningen sker, hur mycket plutonium som behövs till en atombomb, hur är det tänkt att det långlivade avfallet ska omhändertas, hur river man reaktorer och varför är Barsebäck inte rivet än.

Är det för mycket begärt att man kräver minst så här mycket av uran- och plutoniumkramare?

Min uppfattning är att det inte krävs några kunskaper alls av dessa människor.

Jag välkomnar mycket en öppen, gärna moralfilosofisk, diskussion om detta. Inte minst eftersom uranbrytningsplaner finns på så många platser i Hälsingland.

Annons
Annons