Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimatet en allt hetare fråga

/

Annons

Det var som jag trodde. Det är ytterst provocerande att svära i miljökyrkan. I synnerhet på en av dess högtidsdagar, på självaste Earth Hour.

Trots detta delar jag många av de kloka och tänkvärda synpunkter som Anders Persson och Lennart Renöfält redovisar på debattplats som en reaktion på min lördagskrönika.

Jag håller fullständigt med om att vi måste "göra de livsstilsändringar som står i samklang med jordens förmåga att bära oss" och "att vår västerländska, resursslukande livsstil måste upphöra och lämna plats för en mer hållbar". Både för klimatets och rättvisans skull.

Däremot delar jag inte deras rädsla för att ifrågasätta egnas och andras uppfattningar. Trovärdigheten minskar inte genom att lyfta fram fakta som komplicerar och nyanserar den egna svart/vita bilden. Tvärt om.

Jag har aldrig ifrågasatt människans påverkan på miljön och vårt behov av förnybar och ren energi. Jag ställde bara frågan om vad som kan betraktas som naturliga klimatförändringar och vad som är orsakat av människan.

Visst, jag sådde lite tvivel som irriterade de djupt troende. Men jag tar mig ändå friheten att fundera över varför ozonhålet kan ha minskat och varför klimatet har förändrats historien igenom, till och med mer dramatiskt än idag, utan mänskliga aktiviteter.

Sådana funderingar borde väl snarare berika miljödebatten än upplevas som hot. Eller finns det bara plats för en sanning och förklaringsmodell åt gången i historien?

Jag tycker en ledarskribents uppgift är att ifrågasätta gamla och nya sanningar och ideologier, ställa frågor och skapa reaktioner.

Ibland kan man också behöva tala klartext, kanske rent av predika. Men hela tiden med perspektivet att jag kan ha fel och behöva ändra mig.

Oftast är det genom att vrida och vända på argumenten, både dem man delar och är kritisk till, som vi kommer framåt.

Eller som den genialiske Tage Danielsson uttryckte det: "Utan tvivel är man inte riktigt klok."

Tvivlet är inte trons motsats utan snarare dess bäste vän som skärper sinnet och vässar argumenten. Och motverkar enfald.

Det måste vara möjligt att ta ställning utan att kväva de besvärliga frågorna.

På samma sätt som det tydligen är möjligt att vara miljöengagerad i teorin utan att ta några personliga konsekvenser.

Miljöprofeten Al Gore, som farit världen runt och talat om att havsnivån kommer att stiga med 6-7 meter, har själv byggt en lyxvilla invid havet. Han äger dessutom flera energislösande lyxvillor, flyger privatjet och äger massor med bilar.

Och själva är väl våra egna insatser oftast marginella och verbala. Förutom att vi gör en kul grej tillsammans ibland, som att släcka ljuset en timme.

Vem av oss säljer bilen, minskar vår boendeyta eller avstår från charterresan? Inte ens många av de mest troende.

Att klimatet påverkas både av naturliga förändringar och av mänskliga aktiviteter borde förstås öka engagemanget, även om klimatet troligen också innehåller urkrafter som står utanför mänsklig påverkan.

Och jag har stor tilltro till de goda krafter som både försöker motverka en snabb klimatförändring och anpassa sig efter nya livsvillkor.

 

Annons
Annons