Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ville inte störa personalen – slog sig blå i hela ansiktet

/
  • Karin Forslund har slagit sig då hon inte ville störa den stressade personalen.

Karin Forslund, 95 år, ville inte störa den stressade personalen och försökte ta sig upp själv. Men hon ramlade och fick stora blåmärken.
– Huset är stort och vi har 90 boende. Vi kan inte garantera att ingen ramlar då, säger enhetschef Ingrid Söderman.

Annons

95-åriga Karin Forslund bor i ett av servicehusen på vård- och omsorgsboendet Åsgården i Söderhamn. Fyra gånger på två veckor har hon ramlat när hon försökt ta sig till toaletten själv, trots att hon sitter i rullstol. Tre av fallen slutade i stora blåmärken över ansiktet och kroppen. Hennes dotter berättar att anledningen är att Karin känner sig besvärlig för personalen som har mycket att göra. Dessutom är hon orolig för att kissa på sig eftersom det ibland kan ta tid för personalen att komma.

– Den omvårdnad hon fick när hon flyttade hit känns avlägsen nu. Sen de drog ner på personalen är det en enorm skillnad på trygghet, säger dottern Inga-May Säärelä.

Dottern sitter med vid middagsbordet i mamma Karins servicelägenhet. Hon hjälper Karin att följa konversationen eftersom hon hör så dåligt. Inga-May Säärelä skriver ned en fråga på ett papper och Karin läser. "Hur tycker du att det är på Åsgården?"

– Jag tycker att det är ganska bra, men att det kunde ha varit mer personal. För det är bara en på kvällarna och det är alldeles på tok tycker jag, svarar Karin Forslund.

Åsgården har totalt 90 boende. Av dem bor 18 på servicehuset där Karin Forslund har en lägenhet. Mellan klockan två på eftermiddagen och nio på kvällen arbetar två anställda på var sin sida av huset, vilket betyder nio boende på en personal. På natten är det bara tre i personalen som arbetar i hela huset.

– Det är inte personalens fel, de är vardagshjältar som jobbar här, säger Inga-May Säärelä.

På ett servicehus har de boende en egen lägenhet och tillgång till personal vid behov. På ett äldreboende däremot är vårdbehovet större för de boende.

I ett handskrivet brev till Söderhamns-kuriren förklarar personal på Åsgårdens servicehus situationen. De menar att vårdbehovet är lika stort som på ett äldreboende. Det betyder att ibland måste städ och dusch prioriteras bort då personalen inte räcker till. Inget får inträffa med de boende under kvällen för då brister allt, skriver dem.

– Mamma får dåligt samvete när hon ska klä sig för hon tycker att personalen har så mycket göra. Man ska inte ha dåligt samvete för att vilja ha hjälp, säger Inga-May Säärelä.

Bemanningen är lika på alla vård- och omsorgsboende i Söderhamns kommun.

– Nämnden har tagit ett beslut om att det ska vara så här, säger Ingrid Söderman, enhetschef på Åsgården.

Det viktigt att de boende ber om hjälp trots att personalen är stressad.

– Det är tråkigt, men vill man ha hjälp så måste man ringa, säger Ingrid Söderman.

Hon upplever att det är ett problem att personalen känner sig otillräcklig.

– Det är det absolut, men vi sätter in extra personal när det verkligen behövs, säger Ingrid Söderman.

Enligt henne kan situationen inte lösas genom att anställa mer personal trots att det finns ett behov.

– Det skulle vi önska, men det går tyvärr inte. Den budgeten som vi har räcker inte till det, säger Ingrid Söderman.

Katarina Hedberg (S), ordförande på omvårdnadsnämnden, har sedan tidigare fått veta vad som hänt med Karin Forslund.

– Det är klart att det är jättetråkigt när sådant här händer. Och vi har vetskap om att det är låg bemanning. Personalen gör ett fantastiskt jobb, säger Katarina Hedberg.

Problemet leder även här tillbaka till ekonomin.

– Pengar är givetvis en stor del av anledningen. Vi har begärt pengar från kommunfullmäktige för att i alla fall förstärka natten med en person. Men det blev avslaget, säger hon.

Katarina Hedberg har svårt att säga hur problemet kan lösas på annat vis.

– Personalens arbetsmiljö och arbetsvillkor är jätteviktigt för oss. Det är såklart inte bra om de mår dåligt och det måste vi arbeta med. Men det kostar också pengar, säger Katarina Hedberg.

Annons
Annons
Annons