Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem ska betala för fäbodarna

/
  • Emilia Schönning, Benjamin Heyman-Schönning och Carin Gisslén-Schönning gillar att var ute vid fäboden på somrarna.
  • Korna betar fritt på somrarna. Intaget av örter och gräs i kombination med rörelse gör att korna sannolikt mår bättre än kor som tvingas stå i bås och äta kraftfoder.
  • Carin Gisslén-Schönning hämtar vatten för att blanda saft åt barnbarnet Benjamin Heyman-Schönning.
  • Så här ser det ut i en av bodarna. De byggdes redan i slutet på 1700-talet.

En fäbod är ett samspel mellan kultur och ekologi. Pengar från EU gör det i dag möjligt att driva detta småskaliga lantbruk. Men alla är inte helt nöjda med hur reglerna för ersättningen fungerar.

Annons

Merparten av fäbodarna finns i Jämtland och Dalarna, men Hälsingland drar också sitt strå till stacken. I Älgnäs, en mil från Tönnebro, ligger Nedervallens fäbod. Vägen som leder ut mot gården är ojämn och det är inte helt lätt att hitta dit i den täta skogen. Gården består av några bodar och en inhägnad där kor går och betar. I den här lantliga idyllen strövar Carin Gisslén-Schönning omkring. Bodarna är byggda på sent 1700-tal och har ett stort värde, tycker hon.

– Fäbodarna utgör samhällsnytta. Dels är de ett kulturarv och dels bevarar de den biologiska mångfalden.

För henne är gården ett hobbyprojekt som hon driver på sommaren vid sidan av sitt vanliga jobb som konsult. Men hon tillverkar ingen ost eller messmör som annars hör till de traditionella sysslorna i en fäbod.

– Att få ost- och köttförsäljning att fungera kommersiellt är mycket svårt. Allt görs för hand eftersom det normalt sett inte finns någon el, och det är ett tidskrävande arbete, förklarar hon.

Produkterna från fäbodar kan inte konkurrera med de betydligt billigare varor som framställs ur industriella lantbruk. För att bodarna ska överleva krävs därför att de får speciella EU-bidrag.

När man pratar om betesmarken för djuren är det omöjligt att inte komma in på debatten om hur rovdjuren ska hållas borta.

– Bestämmelserna är alldeles för rigida och behöver moderniseras. Det största problemet är att det är så svårt att försvara djuren mot vargar och björnar, säger Carin Gisslén-Schönning.

Camilla Eriksson, som skrivit en doktorsavhandling om hur EU-stödet påverkar fäbodarna, menar att det finns en konflikt mellan olika synsätt på fäbodar. Vissa ser dem som ett kulturarv som bör bevaras i sin ursprungliga form medan andra tycker att fäboden ska bedrivas som ett modernt och miljömässigt jordbruk.

Kor som betar kring fäbodarna rör sig över stora områden, äter örter och gräs vilket gör att de blir magrare än andra kor. Köttet innehåller mer omega 3 än industrikött och smakar som en blandning mellan vilt och nötkött, berättar hon.

– Det är konsumenterna som måste driva trenden och vara beredda att betala för kvalitet. De här produkterna är mycket dyrare att producera och fäbodbrukarna måste få mer betalt.

I dag är det få butiker som säljer produkter från fäbodar. Camilla Eriksson är trots det positiv och hon lyfter fram ett kooperativ i Jämtland som ett exempel på att det går att göra något tillsammans trots avstånden. Hon tror också att det skulle vara bra om produkterna kunde synas mer på marknader runtom i Sverige.

– De skulle vara kul om fäbodarna kunde dra nytta av det stora intresset för närodlad och ekologisk mat som finns, säger hon.

I Sverige har vi ungefär 200 fäbodar som får ersättning från EU.

Annons
Annons