Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nostalgisk? Ska väl du skita i, tycker Orvar Säfström

/
  • Orvar med nostalgiprylar i sin mancave.
  • Från Edsbyn till Södermalm via Malmö. Orvar Säfström lever mitt i smeten men gillar att återvända till Hälsingland.
  • Orvar i 9D på Celsiusskolan.
  • Ett uppslag ur boken. Den är layoutad av Dan Algstrand, gammal rollspelsnörd som ger form åt många spel i dag.
  • Nils Gullikssons illustrationer satte looken för sin generations fantasy, enligt Orvar Säfström. Detta är en alv från Drakar och Demoners Monsterboken.
  • Så ser den ut, den stora tunga boken som täcker in hela varumärket Äventyrsspels liv från 1982 till mitten av nittiotalet.

Är det fult att leva i det förgångna?
Inte om man växte upp under popkulturens guldår, tycker edsbysonen, filmkännaren och popkulturexperten Orvar Säfström.

Annons

Orvar Säfström har bråda dagar i december. Snart släpps hans praktverk: en bok om Äventyrsspel, varumärket bakom spel som Drakar och Demoner och Kult. De satte tonen för en helt ny populärkultur i Sverige. Före Äventyrsspel fanns inte ens termen fantasy i Sverige. Det här var alldeles innan tv-spelen drog in, och nästan alla killar födda på tidigt 70-tal körde Drakar och Demoner under en period. Orvar Säfström har en livslång kärleksrelation till eran då han växte upp.

– Boken är ett kärleksverk, en krönika över allt som Äventyrsspel gjorde. Det blir som en dokumentation över den här tiden, säger Orvar Säfström.

Han har gjort boken tillsammans med Jimmy " Spelpappan " Wilhelmsson, som tidigare gett ut boken Generation 64 om 80-talets stora hemdator Commodore 64.

53 intervjuer ligger till grund för boken, liksom interna dokument, brev och skisser. Resultatet: två kilo skrytbok att lägga på soffbordet. En start på många nostalgiska samtal med likasinnade nördar.

Från början skulle boken bli mindre. Ryktet sa att alla Äventyrsspels dokument och originalillustrationer hade dumpats i en container när förlaget hastigt gick i konkurs i mitten av 90-talet. Därför var lyckan desto större när Orvar träffade illustratören Nils Gulliksson för en intervju, och han hade med sig en tjock pärm med originalteckningar. Autentiska grejer, med rester av blyerts och tuschkladd i kanten. Många av dem har använts i den nya boken.

– Jag ska inte göra några jämförelser med familjelivet, men den pärmen var en av de häftigaste grejer jag hållit i hela mitt liv. Jag fick gåshud och höll nog på att börja gråta, säger Orvar Säfström.

Läs också: Kaskadspyor och råttor i magen i nytt rollspel

Det tidiga 80-talet var den bästa tiden i historien, tycker han. Då öppnades popkulturens dammluckor. Då var musiken som bäst – hårdrocken dundrade in på scenerna, liksom Madonna och Michael Jacksons legendariska Thriller. Musikkanalen MTV och svenska musiktidningen Okej startades. Och förstås, rollspelet Drakar och Demoner släpptes.

Orvar Säfström, född 1974, gick på lågstadiet och började förstå allt det häftiga som fanns utanför Edsbyn. Hans storebror var maskinist på Röda Kvarn, så den lille Orvar kunde smita in på filmer nästan oavsett åldersgräns.

– Jag gick på bio alla dagar i veckan. Utom tisdagar, för då var det porrfilm.

Det är nästan svårt att föreställa sig vilken skillnad det var för bara trettio år sen. Detta var inte bara tiden före internet, utan till och med före video. När videon väl kom till byn, var det på Kjells sportfiske man hyrde filmerna.

Orvar Säfström sänder ofta en tacksam tanke till sin bildlärare Per Godin som inspirerade eleverna till att utforska världen därute. Han samlade på amerikanska skräckserier och var med och startade Edsbyns filmförening.

Orvars föräldrar bor kvar i byn Ovanåker, och han åker gärna tillbaka. Det var en bra barndom.

– Jag är en sån som blir lycklig av att gå igenom kapprummet på mitt gamla högstadium, Celsiusskolan.

För de flesta är väl Orvar Säfström mest känd som tv-profil. Han var bland annat programledare för SVT:s Filmkrönikan när seklet var ungt. Men det var länge sedan.

Nu jobbar han mest med stora konsertproduktioner med popkulturtema. Symfoniorkestrar i Sverige, Norge och Finland som spelar musik från science fiction-filmer eller fantasy.

Han och en kollega ordnar ett tiotal konserter per år, och det brukar bli succéer. Popkulturfans får uppleva att musiker i frack tar deras musik på allvar. Och symfoniorkestrarna får en helt ny publik.

– Det kom fram en gammal man ur Norrlandsoperans violinsektion, som sa 'jag har spelat här i 40 år och aldrig förut fått känna mig som en rockstjärna', säger Orvar Säfström.

Han är ingen musiker, men han vet hur musikrättigheter funkar. Vad får man spela och hur?

– Det finns många orkestrar som har någon entusiast som skulle vilja göra en konsert med musik från Game of Thrones. Men då måste de förhandla med (tv-bolaget) HBO:s huvudkontor i New York i ett halvår, säger Orvar Säfström.

Det är där hans företag kommer in, som en slags mäklare om du så vill.

Orvar brukar själv vara konferencier på konserterna och sätter musiken i sitt sammanhang. Men det är inga bildprojektioner, inga vikingahjälmar på musikerna och inga rökmaskiner, så som det kan vara på sådana här konserter i USA. Här ska musiken vara bra nog i sig själv. Bilderna får publiken skapa själva i huvudet.

Nästa gig är 30 januari, då Gävle symfoniorkester ger Sagas – Orchestral fantasy music. Det är en kväll med musik från filmer, spel och tv-serier med fantasytema.

Efter ett antal år i Malmö har Orvar Säfström nu flyttat till Stockholm. Efter några år i hus i söderförort har familjen hittat en lägenhet mitt på Södermalm. Äldsta barnet har flyttat ut, yngsta börjar bli stor och vill bo centralt.

Därför finns inte längre plats för Orvar att jobba hemma. I stället har han skaffat ett stort källarkontor nära Mosebacke. Utan fönster, det är bra för att slippa inbrott. Det är också bra för den som vill inreda en liten bio/tv-spelslokal.

Än så länge är kontoret bara en lagerlokal. Han har inte haft tid att komma i ordning. Men här kommer att finnas plats för alla hans sköna 80-talsprylar. Orvar har sparat mycket från sin egen barndom. Och nu fortsätter han att samla på sig dyrgripar från de gyllene åren på 80-talet. Där finns en Commodore 64 (i originalkartong!), ett Drakar och Demoner förstås, en bilbana och en tjock-tv. Gamla tv-spel blir faktiskt snyggare på en gammal tv, lovar Orvar.

Drömmen om en mancave* förverkligad i en källare utan fönster.

Orvar Säfström pratar snabbt och gärna.

Enda gången under intervjun han måste tänka efter, är på frågan om vilken av dagens populärkultur han gillar. Då funderar han länge. Till slut säger han de genomarbetade tv-seriernas stora genomslag. De moderna produktioner som håller samma klass som långfilmer, men får sträcka ut sitt berättande över tiotals timmar. Sopranos, Walking Dead, True Detective.

– Jag brukar säga att jag hatar allt som är gjort efter 1987, men det är förstås inte riktigt sant. Men 80-talet var en väldigt rolig tid.

Läs också: Orvars egna minnesord över Edsby-profilen Dubbel-Erik

Är det OK att leva i historien? Kanske inte.

Men Orvar Säfström säger att han inte lever i det förflutna, han lever genom det. Han älskar 1982, men önskar inte att det var 1982 igen.

– Det var garanterat inte bättre förr, med två tv-kanaler som visade tjeckisk dockfilm. Men jag tycker att den tiden är intressant, för att det var början på så mycket av det vi har i dag.

Rollspelen var starten på den fantasyera som ännu inte släppt greppet. Se bara på Sagan om ringen-filmerna och Game of Thrones. Då fanns också en sund gör-det-själv-attityd, menar Orvar Säfström.

– Ett rollspel är som en improviserad radioteater som ett kompisgäng gör tillsammans.

Det må vara töntigt med 80-talets pudelrock, axelvaddar, finansvalpar och plastig inredning. Men för Orvar Säfström finns det en unik ärlighet i det, man skämdes inte för sina utsvävningar.

Han står upp för sin rätt att vara nostalgisk.

En välklädd krönikör skrev i Aftonbladet att han inte vet något töntigare än vuxna män som samlar på sin barndoms actionfigurer.

– Jag vet inget töntigare än folk som tycker att det är töntigt med vuxna män som samlar på sin barndoms actionfigurer. Det kan väl inte vara fel att brinna för nåt? Fan, jag låter ju honom ha sin fula scarf, säger Orvar Säfström.

*Mancave. Ett källarrum där en vuxen man får inreda hur han vill, och ha vilka prylar han vill. Från början var ordet ironiskt menat, men det är nog många män som längtar efter en egen "mansgrotta".

Annons
Annons
Annons