Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Världens största björnforskningsprojekt finns i Ljusdals kommun

/
  • I den lilla byn Tackåsen i västra delen av Ljusdals kommun pågår forskning om brunbjörnen.
  • Sven Brunberg är fältansvarig för projektet och har varit med på hela resan som började för 30 år sedan.

Djupt inne i en av skogarna i Ljusdals kommun finns centrum för världens största björnforskningsprojekt. Studierna i lilla Tackåsen har pågått länge, och nya upptäckter under senare år kan få stor betydelse för den allmänna sjukvården på lång sikt.

Annons

Läs också: Andrea studerar björnen i idet

Vi letar oss längre och längre in i skogen längs slingriga, smala och leriga vägar. Vid ett tillfälle står det att allmän väg slutar, men enligt instruktioner fortsätter vi framåt. Till slut öppnar sig en lucka bland träden och en liten grupp röda stugor med vita knutar uppenbarar sig.

Vi befinner oss i Tackåsen, där Skandinaviska björnforskningsprojektets fältstation är belägen.

Sven Brunberg är fältansvarig för forskningen om brunbjörnen och har varit med från allra första början i projektet. För 30 år sedan ville jägarförbundet skjuta mer björn och Naturvårdsverket tyckte att man hade för lite kunskap om björnen. Då ville man främst veta hur många björnar det finns och vilka områden de rör sig över.

– Sedan har den ena frågeställningen avlöst den andra, säger Sven Brunberg, och berättar att forskare från hela världen under åren har studerat allt från viltförvaltning, ekologi och miljö till fysiologi och medicinska spörsmål.

Ett av målen med projektet är att förse björnförvaltningen i hela världen med fakta och rekommendationer. Det är inte så många länder man har jakt på björn, och man följer utvecklingen i Sverige för att se vad effekten blir.

I mitten av 70-talet tror man att det fanns ungefär 600 björnar i Sverige. Nu är antalet uppe i omkring 3 000 och ökar inte längre.

– Vi har studerat en växande björnstam i många år, men nu har avskjutningen ökat och det är många som inte vill att björnstammen ska bli större, säger Sven Brunberg.

Metoden som används för att kartlägga brunbjörnens fysiologi och rörelsemönster är att året om samla in information om puls, temperatur och aktivitet med hjälp av känsliga sensorer i halsband och under huden. Dessa sätts på björnarna när de under våren sövs med hjälp av bedövningspilar som skjuts på nära håll från helikopter för minska risken att inte träffa rätt.

– 1985 sövde vi första björnen i det här projektet, i Dalarna.

Projektet har under åren resulterat i enorma mängder data som används till många studier samtidigt. Hur brunbjörnarnas fysiologi anpassas under vintersömnen är ett ganska nytt forskningsområde som bland annat har fångat intresse inom läkarvetenskapen. De studier man gör här kan bland annat påverka hur människors hjärt- och kärlproblemhanteras i framtiden.

– Om man summerar den humanmedicinska forskningen är det här något som är jättespännande. Vi har lärt oss att björnarna klarar hjärtsvikt, att de förtunnar blodet när det behövs på vintern, att de har skyhöga kolesterolvärden utan att få åderförkalkningar, de får ingen benskörhet eller liggsår när de ligger i ide på vintern, och de system som producerar brosk och ben är aktiva på vintern.

I vissa projekt följs björnen med hjälp av gps-sändare. Sven visar en animering på datornskärmen där vi prickar som rör sig får följa rörelsemönster på en hona med två ungar som håller till på en udde. En hane som också har en sändare kommer i närheten, vilket är intressant eftersom en stor upptäckt man har gjort i det här projektet är att hanar ofta dödar ungar de inte är far till. Det kallas infanticid.

– Inom biologivärlden var det en rätt så stor sak, för det som var känt före det var att det förekom bland socialt levande djur som lejon. Björnen är ju solitärt levande djur.

Den här hanen låter dock bli ungarna. Honan byter sedan område och hanen rör sig snabbt norrut för att leta ny partner.

– Han har säkert parat sig med honan året innan. Honor med årsungar är still när de får vara i fred, men byter ofta trakt när hon är blottad för en hane, säger Sven.

Ett annat sätt att sätta ihop den stora faktamängden som samlas in är genom staplar och tabeller. Sven visar några som åskådliggör att björnarna påverkas av jakttider. Då minskar deras aktivitet betydligt.

– De ligger stilla i stället för att gå runt och blotta sig. Vi tittade i en studie på björnars beteende vid mänsklig störning, man passerar dem på 50 meters avstånd. Det är lite spännande att se, för det är faktiskt så att vi har sett att människan stör mer än vad helikoptern gör. De reagerar mer på människovittring.

Under de omkring 400 gånger man har gjort den typen av undersökningar har de aldrig mött någon björn som har visat några aggressioner.

– Men vi provocerar inte så mycket, bara promenerar och talar om att här kommer vi, sjunger och pratar och går i vindriktningen så att de ska känna vittringen av människa.

Att Sven Brunberg trivs med sitt liv här i skogen är tydligt. Han berättar med entusiasm och stolthet om vad projektet har åstadkommit under åren och var det är på väg.

Är det här ditt livsverk?

– Ja, litegrann är det så, säger han och ler finurligt.

Annons
Annons
Annons