Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här lever intresset för gamla motorcyklar

/
  • En BSA M20 från 1943 är Conny Perssons nästa renoveringsobjekt – om han får tid.
  • 40-talisten, BSA M20. är i nuvarande skick ingen speciellt vacker syn.
  • Motordelar till sina veteraner hittar Conny Persson på marknader och mässor.
  • – Det här motorblocket hittade jag på mässan i Lobonäs, säger ConnY persson.
  • En riktig raritet. Det är Helge Trygg, till vänster, och Conny Persson när de specialstuderar Vincent från 1953.
  • Skinande blank motor. Vincenten hålls i topptrim och ska snart ut på vägarna.
  • Vincenten är god för 170-180 kilometer i timmen, men Conny Persson föredrar en betydligt lugnare takt på vägarna.
  • I taket hänger samlingens verkliga raritet, en belgisk FN från 1931. Och den lär förbli upphängd. Det krävs alldeles för mycket jobb för att få den åkduglig.
  • Velocetten från 1962 är pärlan bland de motorcyklar som Helge Trygg haft genom åren.
  • Helge Trygg samlar också på blåslampor. Omkring 100 av dem står prydligt uppradade på hyllor i garaget.
  • Tändstift som gjort sin tjänst står på rad i garaget.
  • Rumin kom nedplockad till Helge Trygg...
  • ... och efter många timmar slitsamt arbete i verkstaden förvandlades delarna till en fullt åkbar motorcykel.
  • En av de många motorcyklar som Helge Trygg ägt genom åren.

Vintern har så sakteliga gett vika, även om det fortfarande kan vara någon minusgrad nattetid. Våren är kommen. Vårtecknen är redan många. Ett säkert sådant är att ljudet från accelererande motorcyklar nu hörs allt oftare genom centrum.

Annons

Helge Trygg och Conny Persson i Los har inte mycket till övers för dagens vassa fartvidunder. För dem är det motorcyklar av ett betydligt äldre datum som gäller.

Intresset för att samla på gamla motorcyklar och delar av allehanda slag till dessa började redan i ungdomen.

Helge Trygg köpte sin första motorcykel redan i slutet av 1940-talet. Då var det ett måste för att han skulle kunna ta sig till jobben i skogen.

– Jag började jobba i skogen tillsammans med min far och det fanns inget annat sätt att ta sig till jobbet än att cykla eller åka motorcykel, berättar han.

Till en början låg jobben dryga milen från hembyn, men med tiden blev avstånden större. Och när avstånden växte växte också kraven på motorcykelns prestanda.

Hur många motorcyklar det blivit i samlingen under åren minns han inte i dag, men när det gäller rariteterna är minnet knivskarpt.

Hemma i garaget står en engelsk Velocett, en sportmodell på 39 hästkrafter från 1962. Den är i toppskick, mycket kärleksfullt renoverad och underhållen.

– På senare tid har det inte blivit så mycket åka med den, men någon tur ska det väl ändå bli i år, säger Helge Trygg.

Velocetten delar ett hörn i garage med Helges andra stora intresse – blåslampor. Omkring 100 av dessa rariteter, som fortfarande används, drygt 130 år efter att metallarbetaren C. R. Nyberg i Stockholm löste problemet med att löda behållare för gasolkök, står prydligt uppradade på hyllor i garaget.

Helge tar fram några bilder ur sitt privata fotoalbum. En av bilderna visar hur en av motorcyklarna, en Rumi, transporterades hem i delar.

– Allt var nedplockat och jag körde hem dem i bagageluckan på bilen, berättar han.…

Efter ett idogt arbete lyckades Helge få ihop alla delar. På ett annat fotografi ses resultatet. En nylackerad, röd Rumi, som han sedan körde runt med en tid.

En annan av hans rariteter i fotoalbumet är en Vincent 1 000-kubikare från 1953, som han köpte i mitten av 80-talet efter att ha besökt en Vincentträff i Jukkasjärvi.

– Jag hade redan en halv Vincent (500 kubikare, vår anm), men den där var strået vassare, säger han.

Maskinen finns fortfarande kvar i Los, men nu heter ägaren Conny Persson, som köpte den av Helge för tre år sedan.

Hos Conny väcktes motorcykelintresset på allvar under ett besök i Sri Lanka, där hans far tillfälligt arbetade.

– Där körde så gott som alla omkring på BSA, berättar Conny.

Så det var naturligt att hans första val av motorcykel blev en BSA. Visserligen hade han ärvt en Husqvarna 120-kubikare av sin morfar, men den vann aldrig riktigt hans gillande. Under hans uppväxt var det vanligt att ungdomar skaffade sig moped, men inte heller det gillades av Conny.

– Han ville satsa direkt på en rejäl motorcykel, inflikar pappa Dick.

Under åren som följde blev det en hel del motorcyklar, en del kompletta och körbara, andra något skamfilade och rena renoveringsobjekt.

I en del av verkstaden i Ryggskog står en mc från 1943, en BSA M20, det är den som Conny närmast siktar på att få i körbart skick, även om maskinen i dag är rejält rostig och saknar många vitala delar.

– Får jag bara tid så kanske det blir något av den här, säger han.

Delar till de gamla motorcyklar hittar han på marknader och mässor runt om i landet. Så är det med tanken och motorn till BSA:n. Och på hyllor runt om i verkstaden ligger motordelar och skärmar, som kanske i framtiden blir viktiga komponenter vid en mc-renovering.

Ett av renoveringsobjekten hänger prydligt upphängt i taket i verkstaden, en belgisk FN från 1931. Ramen är rejält rostangripen, flera viktiga delar saknas...

– Den där kommer jag inte att göra något åt. Den får hänga kvar där, säger Conny.

Han fick ett "hjärnsläpp" för några år sedan: Sålde en gammal Vincent och köpte en sprillans ny Ducati, ett italienskt fartvidunder, men...

– Den gjorde jag mig snabbt av med. Det var inte roligt, som att spela tv-spel. Då är de gamla motorcyklarna mycket roligare att ha och köra.

Nu ser han närmast fram emot att besiktiga sin Vincent och dra ut på vägarna.

– Det har inte blivit så mycket åkt de senaste åren, bara tre mil i fjol. I år ska det bli fler, säger Conny.

Annons
Annons
Annons