Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Föreningen Loosgrufvan fyller 25 år

/
  • Pia Enocson, ordförande i föreningen Loosgruvfan, tar emot grattisblommor från bygderådet.
  • Många ortsbor ville vara med och fira Los gruva.
  • Koboltgruvan har betytt mycket för Bosse Nilsson och geologen Thomas Lundqvist.
  • Arbetet med att rensa gruvan på skräp och vatten för 25 år sedan fångades på både film och fotografier.
  • 500 kubikmeter skräp lyfte Bosse Nilsson, Ivan Persson och andra entusiaster upp med hjälp av tunnor.
  • Bosse Nilsson är en av initiativtagarna till föreningen Loosgrufvan. För 25 år sedan var han 43 år gammal.
  • Gamla hästskor och mycket annat skräp hittades i gruvgångarna.
  • Geologkollegorna Thomas Lundqvist, Hannes Mattsson och Åsa Frisk deltog i firandet.
  • Nils Forsberg samt Elma, Ajra och Fredrik Bäck förbereder sig inför en guidad tur nere i gruvan.
  • Det gäller att ha hjälm på sig när man går ner i gruvan.

Koboltgruvan i Los började användas 1736 men föll i glömska under många år efter nedläggningen. För 25 år sedan tömde dock några entusiaster gruvan på 500 kubik skräp och massor med vatten. Nu är den ett populärt tillhåll för såväl turister som forskare.

"Jag och Bo Nilsson träffas hemma hos honom för att som vanligt diskutera koboltgruvorna. Vi är mycket intresserade av hur dessa gruvor ser ut under vattenytorna".

Så börjar en dagbok som Ivan Persson förde under hösten 1989.

– Det här var första dagen när vi började rensa ur, säger Bosse Nilsson, och pekar på en film som visar arbetet med att tömma gruvan.

– Den är rolig att se, alla ser så unga ut, säger Pia Enocson, ordförande i föreningen Loosgruvfan.

Det var ett hårt arbete de tog på sig. Nere i gruvgångarna hade kolossala mängder skräp samlats under 250 år.

– Gruvan hade använts som soptipp. Cirka 500 kubikmeter skräp har vi tagit upp, säger Bosse Nilsson.

En fotoutställning längs ena väggen visar hur de med tunnor, kran och mycket svett fick upp mängder av saker. Mycket är av historiskt intresse och har sparats i en glasmonter och på hyllor runt om i gruvans reception. Där kan man titta på gamla skor, flaskor, verktyg, hästskor och mycket annat.

När gruvgångarna först började grävas på 1700-talet var det främst kobolt man var ute efter. Men 1751 upptäckte Axel Fredrik Cronstedt grundämnet nickel i gruvan, vilket satte Los på världskartan.

Att det finns många spännande bergsarter och mineraler i trakterna kan geologen Thomas Lundqvist vittna om. Han började forska i området redan i slutet av 50-talet och lade fram sin doktorsavhandling om Los geologi 1968.

För dagen har Thomas Lundqvist fått äran att inviga en ny ramp utanför huset där man kan titta ner i ett öppet gruvhål. Berggrunden i trakten är hela 1865 miljoner år gammal, berättar han.

– Los är ju alldeles speciellt för oss geologer. Det finns gamla vulkaniska sedimentära bergarter här som är så otroligt välbevarade att man ser precis hur de är byggda och kan rekonstruera en geologisk utveckling.

Geologkollegorna Hannes Mattsson och Åsa Frisk deltog också i föreningen Loosgrufvans 25-årsfirande. Hannes Mattsson forskar på teknikuniversitetet ETH Zürich och berättar att han tillsammans med tio studenter har gjort ett fältarbete vid Mansjöberget i sommar.

– Där finns i stort samma bergarter som här i Los, säger Thomas Lundqvist.

Under dagen kunde besökarna förutom att titta på film, bildspel och fotoutställning även följa med på guidade turer i gruvans inre.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons