Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stipendiat målar vidare i marginalen

/
  • Markus Anteskog har intresserat sig för det sker i skymundan, i marginalen av historien. Enligt filosofen Friedrich Hegel hör sådana företeelser inte till historien. Tack vare ett arbetsstipendium från Konstnärsnämnden kan konstnären fortsätta med sitt stora projekt.
  • Ett svampmoln från Sovjetunionens hemliga provsprängningar av kärnvapen efter andra världskriget. Tuschmålning av Markus Anteskog.
  • Jättemunhajen  Megachasma pelagios var helt okänd innan den sågs första gången 1978. Den beskrev i litteraturen 1982.

Tournaments of shadows heter Hudiksvallskonstnären Markus Anteskogs nya konstprojekt. För att färdigställa det har han fått ett tvåårigt stipendium från Konstnärsnämnden.

Annons

Händelser som sker i marginalen, i skuggorna – har de överhuvudtaget hänt? Den tyske filosofen Friedrich Hegel menade att det som sker i periferin inte tillhör historien.

Markus Anteskog har tagit fasta på filosofens tal i Berlin på 1830-talet i sina nya målningar. Eller kanske framför allt författaren Fjodor Dostojevskijs läsning av filosofen medan han satt i husarrest efter några mycket svåra år i arbetsläger i Sibirien i mitten av 1800-talet. Hans svåra lidande hade alltså, enligt Hegel, inte någon betydelse, vilket upprörde författaren.

Läs mer: Från mörker till ljus i Moviken

– Tournaments of shadows är Rysslands benämning på det ryska och brittiska imperiets ställningskrig om Centralasien som pågick mellan 1813 och 1907. Det område som i Kalle Anka-serierna kallades "Långtbortistan", förklarar Markus Anteskog.

Kanske periferin engagerar Markus extra mycket efter den stroke han själv drabbades av 2007. Hjärnskadan han ådrog sig påverkar bland annat synfältet, och i en svit målningar som hänger i ojämn rad i galleri Mad på Håstaholmen har han placerat marginalen i linje mitt i tavlorna. I gråsvart tusch avbildas olika svampmoln från Sovjetunionens provsprängningar av kärnvapen, som inleddes 1949. Bombmolnen tränger sig på, breder ut sig och nästan tar sig utanför tavelduken, som att de nu kräver att få plats i historien. Det blir väldigt suggestivt.

– För mig blev det speciellt intressant när jag insåg att platsen i Kazakstan där de sprängde var just där Dostojevskij suttit i husarrest. I detta område genomfördes 450 kärnvapenstester som berörde två miljoner människor, berättar Markus Anteskog.

Läs här: Det tysta landskapet

En annan marginalgestalt, som fram till 1978 levt helt utanför vetenskapens och historiens radar, är den jättemunhaj, Megachasma pelagios, som första gången beskrevs i litteraturen 1982. Nu får den liv i målningarna. Det gäller också några skulpturobjekt på samma tema.

– Alla objekt i utställningen är inte bara vad de är, utan också vad de har varit eller skall bli i framtiden, säger Markus som kommer att fortsätta att lyfta fram det som sker i skymundan mitt i centrum. Då kommer arbetsstipendiet, på 120 000 kronor per år, väl till pass.

Ytterligare en konstnär i Hälsingland har fått det tvååriga arbetsstipendiet från Konstnärsnämnden i höst. Det är Sara-Vide Ericson , Viksjöfors, som i somras ställde ut i Bollnäs konsthall.

Annons
Annons
Annons